lördag 13 mars 2010

Tilltalar naturkunskap både flickor och pojkar?

Enligt Sjöberg 2000 så finns det skillnader inom naturkunskapsorådets olika delar i skolan (biologi, fysik, kemi och geografi är områdena som tas upp) i den bemärkelsen hur dessa uppskattas av flickor och pojkar. Detta anser jag vara viktigt att uppmärksamma för det är betydelsefullt att alla elever får en chans att lära sig. En intressant fråga att ställa är vad det är i områdena som lockar flickor eller pojkar? Det är viktigt att komma ihåg att det inte går att generalisera att ett ämne är endast för flickor eller pojkar för alla människor är unika men det är ändå intressant att se skillnader och generaliseringar som kan ställas.

Detta är även viktigt att tänka på till vår undervisning om regnbågen. Tilltalar den både flickor och pojkar? Alla elever? Som Sjöberg (2000) skriver så ser jag det som betydelsefullt att utgå från elevernas intressen för med det ser jag att eleverna får en motivation och glädje i arbetet. Lpo 94 (2006) framhäver även vikten av att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande i undervisningen och att denna inte ska diskriminera på grund av kön. För att det ska bli möjligt så anser jag det vara viktigt att läraren visar att alla ska få tycka om och intressera sig för något oavsett om det går utanför det traditionella könsmönstret eller inte.

Referenser
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

2 kommentarer:

  1. Det är en mycket viktig fråga du tar upp. Jag har minnen från högstadiet då killarna fick briljera på teknik-, kemi- och fysiklektionerna. Det var som att vi tjejer inte hade någonting att säga till om. När det gällde biologi så kändes det som att lärarna hade mer tilltro till oss tjejer. Om jag tar mig själv som exempel så var tekniklektionerna det bästa jag viste, att få skapa tekniska hjälpmedel tilltalade mig. Jag tror att det är gamla synsätt som gör att lärarna i skolan särskiljer undervisningen för tjejer och killar. Ett exempel kan vara syslöjd och träslöjd som är ett typiskt exempel på hur uppdelat det kan bli. När jag gick på högstadiet var det konstigt om en kille valde syslöjd men inte fullt lika konstigt om en tjej valde syslöjd. På lågstadiet fick vi inte välja utan alla i klassen fick både ha syslöjd och träslöjd. På syslöjden var det många killar som tyckte det tilltala dem, och de virkade mössor och sydde gosedjur som oss tjejer. En fråga vi ska ställa oss är kanske om man på högstadiet ska få välja vad man vill ha? Många kanske väljer utefter vad samhället anser vara rätt eller fel? Detta kan man dock inte göra gällande naturkunskapsämnena, men det gäller precis som du säger Karin att vi måste se till vad eleverna är intresserade av men även göra de saker de inte är intresserade av intressanta.

    SvaraRadera
  2. Visst är det betydelsefullt Karin att alla elever få lära sig. Det bör vara en form av individanpassad undervisning med ramen av ett holistiskt perspektiv. Men svårigheterna ligger definitivt i att få dem alla intresserade därvid och hur gör vi det. Frågan du formerat har jag själv betänkt länge och samtidigt gör jag precis som Sofia kopplingar till min egen skoltid. Vad är det som lockar enligt könsprinciperna? Jag tror och är högst säker på att det handlar om att i undervisningen göra försök av att realisera/konkretisera och göra det praktiserbart för eleverna. Det har vi själv som blivande lärare på senaste tiden fått ta del av genom många exempel. Jag citerar dig Sofia "att få skapa". Det verkar vara så viktigt. Samtidigt ser jag kanske inte hur undervisningen inom just sy - och träslöjd skulle kunna läggas upp på annat sätt. Det handlar nog mest om göra det lättillgänglighet i utförandet, men jag är med på att uppdelningen kan ha lett till könssorteringen. Samhället i sig är också mycket förändrat och det var nog vanligare på min tid att det valdes efter vad andras fördomar. Idag är samhället mer egocentriskt varpå de flesta, kan man hoppas, väljer efter sitt intresse.

    SvaraRadera