(Sammanställt av grupp 7b)
Jorden befinner sig i ett energiflöde. Solen är den som ger kortvågig 
strålning och samtidigt lämnar långvågig strålning jorden. Dess reglering är självgående och därför upprätthålls strålningsbalans eller energibalans. Det vill säga att inflödet är lika med utflödet. Växter har en avgörande roll för människans energiförsörjning. Den inkommande strålningsenergin från solen omvandlas till kemisk energi genom växternas fotosyntes (Andersson, 2008). Formeln för fotosyntes är koldioxid + vatten + ljusenergi socker (glukos) + syre och innebär att koldioxid och vatten med hjälp av solljus ombildas till socker och syre. Detta är möjligt hos växter, alger och vissa bakterier www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Cirka en tredjedel av all fotosyntes sker i växtriket på land och två tredjedelar i algerna i havet (Aha, 2004). Fotosyntesen är den mest betydelsefulla kemiska reaktionen för livet på jorden för både växter och djur. Djuren behöver andas syre och näring från glukosen som bildas i fotosyntesen. Det syre som djuren andas är det syre som växterna själva inte behöver. Därför är fotosyntesen en oerhört viktig förutsättning för livet på jorden www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Energin kan alltså användas till bränsle och mat och det innebär att fotosyntesen är en energiomvandling (Andersson, 2008).
Jordens levande organismer är antingen autotrofa eller heterotrofa. De autotrofa som har fotosyntesen som energi - och kolkälla är självförsörjande. Till dessa räknas växter, alger och några bakterier. Det finns dock ett fåtal bakterier som är kemosyntetiskt autotrofa. De utnyttjar den kemiska energi som kommer från oorganiska ämnen, där svavel har en stor betydelse. De heterotrofa organismerna utgörs av djur, svampar ett flertal protister (alger m. fl. grupper) och de flesta bakterier och lever direkt eller indirekt på de autotrofa (Aha, 2004).
Halten av koldioxid har under livsformernas utveckling minskat och en ökning av syrehalten har skett med anledning av fotosyntetisk aktivitet. Det har under vissa perioder bundits mer koldioxid än vad som har förbrukats under respiration där överskottet har lagrats i form av fossila bränslen. Människan förbränner allt större mängder av kol och olja och därmed har balansen mellan den mängd som binds vid fotosyntes och den som frigörs vid respirationen förändrats (a.a.).
strålning och samtidigt lämnar långvågig strålning jorden. Dess reglering är självgående och därför upprätthålls strålningsbalans eller energibalans. Det vill säga att inflödet är lika med utflödet. Växter har en avgörande roll för människans energiförsörjning. Den inkommande strålningsenergin från solen omvandlas till kemisk energi genom växternas fotosyntes (Andersson, 2008). Formeln för fotosyntes är koldioxid + vatten + ljusenergi socker (glukos) + syre och innebär att koldioxid och vatten med hjälp av solljus ombildas till socker och syre. Detta är möjligt hos växter, alger och vissa bakterier www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Cirka en tredjedel av all fotosyntes sker i växtriket på land och två tredjedelar i algerna i havet (Aha, 2004). Fotosyntesen är den mest betydelsefulla kemiska reaktionen för livet på jorden för både växter och djur. Djuren behöver andas syre och näring från glukosen som bildas i fotosyntesen. Det syre som djuren andas är det syre som växterna själva inte behöver. Därför är fotosyntesen en oerhört viktig förutsättning för livet på jorden www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Energin kan alltså användas till bränsle och mat och det innebär att fotosyntesen är en energiomvandling (Andersson, 2008).Jordens levande organismer är antingen autotrofa eller heterotrofa. De autotrofa som har fotosyntesen som energi - och kolkälla är självförsörjande. Till dessa räknas växter, alger och några bakterier. Det finns dock ett fåtal bakterier som är kemosyntetiskt autotrofa. De utnyttjar den kemiska energi som kommer från oorganiska ämnen, där svavel har en stor betydelse. De heterotrofa organismerna utgörs av djur, svampar ett flertal protister (alger m. fl. grupper) och de flesta bakterier och lever direkt eller indirekt på de autotrofa (Aha, 2004).
Halten av koldioxid har under livsformernas utveckling minskat och en ökning av syrehalten har skett med anledning av fotosyntetisk aktivitet. Det har under vissa perioder bundits mer koldioxid än vad som har förbrukats under respiration där överskottet har lagrats i form av fossila bränslen. Människan förbränner allt större mängder av kol och olja och därmed har balansen mellan den mängd som binds vid fotosyntes och den som frigörs vid respirationen förändrats (a.a.).
Referenser
Aha. (2004). Stockholm: Bertmarks Förlag AB.
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes [2010-03-1]
Bild: http://www.albatrossen.info/Gemensamma%20teman/fotosyntes.JPG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar