Nedan följer de iakttagelser av tekniken som gjorts på den verksamhetsförlagda utbildningen inom förskola och skola.
På förskolan har investeringar gjorts i ett akvarium och efter några fiskars bortgång har några andra fiskar fått ersätta dem. De gånger akvariet ska rengöras för fiskarnas välmående får barnen vara med och hjälpa till och därmed får de också ta del av hur tekniken kring ett akvarium är uppbyggt. Det skapas på så sätt också oändliga möjligheter för barnen att lära om djurlivet och hur vi ska värna om det. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) skriver såhär "utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur" (s. 9). Jag skulle vilja hävda att det är ett ytterst gott exempel att ta tillvara på de olika strävansmål som lyder i läroplanen.
På skolan har jag lagt märke till de displayer som står i stora glasskåp och som via en automatiskt rundgång av tagna bilder på elevernas olika individuella lärandeprocesser visar familjemedlemmar vad eleverna gör. En ganska rolig teknik som på samma gång också synliggör för eleverna vad det är de lär i skolan. Dock tenderar denna teknik aldrig vara i drift. Varför? Det finns stor och relevant nytta av den information den förmedlar till vårdnadshavare. Människor som befinner sig utanför har större möjligheter att se vad vi gör i skolan och de kan också vara en resurs för att vidareutveckla verksamheten.
I klassrummet där jag befinner mig på skolan finns det enbart en dator placerad och det har antagligen sina grunder i ekonomiska tillgångar. Men hur skall eleverna ges möjlighet att uppnå en användning av datorn som är ett tekniskt hjälpmedel och dessutom kunna beskriva dess funktioner när det inte finns tillräckligt åt alla elever? Ett av de kursplanemål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret är "kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner" (Skolverket, s. 118). Datorn består av mycket och nyttig information för eleverna att ta del av om samhället. Det är ett högst betydelsefullt medel som därtill också kan bemöta deras erfarenheter och intressen. Självfallet handlar det inte uteslutet om datorn, det är jag medveten om. Eleverna kommer i senare årskurs att möta andra tekniker inom sy - och träslöjd. Ginner och Mattson (1996) menar att det är en omöjlighet att inom skolan studera all den teknik som finns runtom oss människor. För förskolan låter det enligt följande att strävan skall vara att barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker" (s. 9). Ofta ser jag barnen sitta i antal om tre stycken framför datorn enligt pedagogernas önskningar och fokus ligger på att alla barn ska få använda sig av denna teknik. Här tar barnen del av mångt och mycket av och inom teknikens värld. Både genom att använda dator och spel, i själva uppbyggnaden av spelet lyfts tekniken fram. De olika datorspelen som finns till förfogande går knappast att räkna på en hand. Parallellt involveras naturvetenskapen genom en del av de spel som finns att välja emellan.
Inom väggarna av de båda verksamheterna förskola och skola finns det överhuvudtaget väldigt gott om teknik delvis i form av leksaker, såsom exempelvis byggklossar, kuddklossar, pussel, spel, dockor, bilar med mera. Det olika slags material barnen/eleverna har tillgång till bygger också på många skiftande tekniker, deltagande vid elevernas bildlektioner intygar en stor och rik variation. Det visar dessutom på ett samspel med läroplanerna.
På förskolan har investeringar gjorts i ett akvarium och efter några fiskars bortgång har några andra fiskar fått ersätta dem. De gånger akvariet ska rengöras för fiskarnas välmående får barnen vara med och hjälpa till och därmed får de också ta del av hur tekniken kring ett akvarium är uppbyggt. Det skapas på så sätt också oändliga möjligheter för barnen att lära om djurlivet och hur vi ska värna om det. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) skriver såhär "utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur" (s. 9). Jag skulle vilja hävda att det är ett ytterst gott exempel att ta tillvara på de olika strävansmål som lyder i läroplanen.
På skolan har jag lagt märke till de displayer som står i stora glasskåp och som via en automatiskt rundgång av tagna bilder på elevernas olika individuella lärandeprocesser visar familjemedlemmar vad eleverna gör. En ganska rolig teknik som på samma gång också synliggör för eleverna vad det är de lär i skolan. Dock tenderar denna teknik aldrig vara i drift. Varför? Det finns stor och relevant nytta av den information den förmedlar till vårdnadshavare. Människor som befinner sig utanför har större möjligheter att se vad vi gör i skolan och de kan också vara en resurs för att vidareutveckla verksamheten.
I klassrummet där jag befinner mig på skolan finns det enbart en dator placerad och det har antagligen sina grunder i ekonomiska tillgångar. Men hur skall eleverna ges möjlighet att uppnå en användning av datorn som är ett tekniskt hjälpmedel och dessutom kunna beskriva dess funktioner när det inte finns tillräckligt åt alla elever? Ett av de kursplanemål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret är "kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner" (Skolverket, s. 118). Datorn består av mycket och nyttig information för eleverna att ta del av om samhället. Det är ett högst betydelsefullt medel som därtill också kan bemöta deras erfarenheter och intressen. Självfallet handlar det inte uteslutet om datorn, det är jag medveten om. Eleverna kommer i senare årskurs att möta andra tekniker inom sy - och träslöjd. Ginner och Mattson (1996) menar att det är en omöjlighet att inom skolan studera all den teknik som finns runtom oss människor. För förskolan låter det enligt följande att strävan skall vara att barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker" (s. 9). Ofta ser jag barnen sitta i antal om tre stycken framför datorn enligt pedagogernas önskningar och fokus ligger på att alla barn ska få använda sig av denna teknik. Här tar barnen del av mångt och mycket av och inom teknikens värld. Både genom att använda dator och spel, i själva uppbyggnaden av spelet lyfts tekniken fram. De olika datorspelen som finns till förfogande går knappast att räkna på en hand. Parallellt involveras naturvetenskapen genom en del av de spel som finns att välja emellan.
Inom väggarna av de båda verksamheterna förskola och skola finns det överhuvudtaget väldigt gott om teknik delvis i form av leksaker, såsom exempelvis byggklossar, kuddklossar, pussel, spel, dockor, bilar med mera. Det olika slags material barnen/eleverna har tillgång till bygger också på många skiftande tekniker, deltagande vid elevernas bildlektioner intygar en stor och rik variation. Det visar dessutom på ett samspel med läroplanerna.
Materialanvändning för pedagoger och lärare består även den av dator men också kopiator, faxmaskin, overhead - apparat. Hur hade verksamheten av idag sett ut om det inte vore för dessa tekniska hjälpmedel?
Vad som ytterligare är att betrakta som en resurs i samhället runtomkring är den närhet som finns till naturen ett stenkast därifrån. Hur har naturen egentligen uppstått och hur kan eleverna följa dess olika vägar av produktion? Samtidigt kan jag som lärare involvera vår naturs historik. Vad utmynnar exempelvis träden i för olika slags material? Det vill säga vad skapar vi människor av naturen. Det finns mycket som går att relatera till för eleverna och även för barnen i förskolan, som huset de sitter i och bänken de sitter vid, stolen de sitter på och pappret de skriver på med pennan. Allt det ovan nämnda är tillverkat av trä i samband med teknik. Basen för att lösa problem är kreativitet, säger Ginner och Mattsson (1996). I en kreativ miljö blir det en vana för eleverna att finna och reflektera över lösningar. Självständiga uppfinningar från eleverna uppfyller som oftast samhälleliga villkor och tidigare eller samtida tekniska nymoderniteter (a.a.). Eleverna behöver även få se den verklighet som finns utanför som de senare faktiskt ska möta. Det är av stor innebörd för att dessutom få elevernas förståelse för hur natur och teknik fungerar som kombination. Det innehåll som skolan presenterar bör vid sidan av utgöras av besök på olika industrier, fabriker och så vidare. Eller varför inte helt enkelt besöka skolmatsalen som består av ofantligt mycket teknik. Ginner och Mattson säger att det kan underlätta för eleverna att förstå hur saker i ens närhet har kommit till.
Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan, (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Vad som ytterligare är att betrakta som en resurs i samhället runtomkring är den närhet som finns till naturen ett stenkast därifrån. Hur har naturen egentligen uppstått och hur kan eleverna följa dess olika vägar av produktion? Samtidigt kan jag som lärare involvera vår naturs historik. Vad utmynnar exempelvis träden i för olika slags material? Det vill säga vad skapar vi människor av naturen. Det finns mycket som går att relatera till för eleverna och även för barnen i förskolan, som huset de sitter i och bänken de sitter vid, stolen de sitter på och pappret de skriver på med pennan. Allt det ovan nämnda är tillverkat av trä i samband med teknik. Basen för att lösa problem är kreativitet, säger Ginner och Mattsson (1996). I en kreativ miljö blir det en vana för eleverna att finna och reflektera över lösningar. Självständiga uppfinningar från eleverna uppfyller som oftast samhälleliga villkor och tidigare eller samtida tekniska nymoderniteter (a.a.). Eleverna behöver även få se den verklighet som finns utanför som de senare faktiskt ska möta. Det är av stor innebörd för att dessutom få elevernas förståelse för hur natur och teknik fungerar som kombination. Det innehåll som skolan presenterar bör vid sidan av utgöras av besök på olika industrier, fabriker och så vidare. Eller varför inte helt enkelt besöka skolmatsalen som består av ofantligt mycket teknik. Ginner och Mattson säger att det kan underlätta för eleverna att förstå hur saker i ens närhet har kommit till.
Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan, (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Intressant att det finns ett riktigt akvarium på förskolan. Jag tror att det intresserar barnen ännu mer att ta reda på hur det fungerar och vilka fiskar som lever där m.m. Det finns ju då också stora möjligheter till diskussion och funderingar från barnen. Med hjälp av akvariet kan jag tänka mig att det blir lättare för barnen att förstå olika diskussioner och ta emot information då de får det på ett så konkret sätt.
SvaraRaderaDet du skriver om tekniken för pedagogerna gällande hur det skulle se ut om dessa tekniker inte fanns är mycket intressant. Jag tror det skulle vara en väsentlig skillnad. Som pedagog använder man ju många kopieringsunderlag, dvd – filmer i undervisningen och även overhead. Jag anser att de tekniska hjälpmedel du nämner spelar en stor roll i dagens undervisning. Pedagoger använder sig ju också av whiteboard tavla vilket också är en teknik, det finns mycket på en förskola/skola som man inte tänker på är teknik. Jag tror att vi tar många material för givna utan att tänka på den tekniska biten bakom det, i alla fall kan jag känna att jag gör det.