Persson (2004) berättar om en slags sprutfisk i Asien och i Australien som har en förmåga att överlista brytning av ljuset. Dessa djur lever på att jaga insekter som av misstag satt sig på växter ovanför vattenytan. Det fungerar som så att fisken skickar iväg en vattenstråle mot bytet som omedelbart ramlar i och blir föda. Eftersom ljuset bryts i vattenytan ser sprutfisken en bild av insekten som är lite vid sidan av den, där den egentligen sitter. Dock spottar fisken precis i enlighet med vinkeln som krävs för att träffa sitt byte. Det låter ju helt otroligt och jag har heller aldrig hört talas om den förut. 
Andersson (2008) skriver att i ekologi undervisas eleverna om att växter är producenter och djur är konsumenter. Inom ekologin finns det benämningar som att växterna producerar sin föda och att djuren sedan uppsöker den för konsumtion. Vilket i princip för eleven skulle kunna innebära att sprutfisken åker och "handlar", då konsumtion är något som berör ekonomi. Nu var det ju förvisso ett djur som åt ett annat djur men principen är densamma. Men en vanlig missuppfattning bland elever är att djur enbart är "[f]yrbenta, stora landlevande djur som har päls och avger läten" (s. 120). Uteslutande från dessa är bland annat insekter, kräldjur och djur i havet. Generellt sätt finns det en hel del ord i den grundläggande biologiundervisningen som kan leda till missförstånd. Som exempel tar han upp hur djur och växter bryter ner organiska molekyler men det innebär inte att de tillhör nedbrytare i ett biologiskt sammanhang. Men vad Andersson vill ha sagt ur en oväntad synvinkel är att detta kan också få positiva konsekvenser för undervisningen som faktiskt kan bredda elevernas språkliga medvetenhet. Genom det levande språkets rikedom kan vi som lärare också skapa ett intressant undervisningsinnehåll. Kan vi härigenom möjligen locka fram alla elevers, både flickor och pojkars lika intresse för naturvetenskap? Vad tror ni? Å andra sidan skulle denna slags fisk i sig framkalla stort intresse. En annan reflektion är varför det ofta ute i förskolan enbart undervisas enligt grupperna Bondgårdens djur och Djur i djungeln. Det tillhör naturligtvis de grundläggande kunskaperna men ibland behöver vi även gå utanför ramarna. Australiens djur, däribland exempelvis krokodilen väcker enormt mycket fascination hos barnen.
Referenser
Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur.
Persson, H. (2004). Boken om fysik och kemi. Stockholm : Liber AB.
Bild: http://www.zoonen.com/res/user/68146/arkiv/765/brack_01_norm.jpg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar