Upplevelsebad och relax i Skövde

Idag var det andra gången på kort tid som jag besökte upplevelsebadet i Skövde, premiär för dagen var dessutom relaxavdelningen. Detta är definitivt en plats full av skratt och glädje, här finns inget som heter argsinthet. Upprepande besök dit är inte speciellt svårt att lista ut. Kursplanen för teknik lyfter fram att själva ämnet i skolan bland annat tar upp värderingsfrågor, intressekonflikter, förändrade livsvillkor och ekonomiska konsekvenser (Skolverket, 2008). Arena och kommunen bidrar verkligen till och värnar om kommunens invånare och deras hälsa. För skolans elever finns här mycket att upptäcka och utforska, det skulle möta deras värld av intresse. Å andra sidan måste beaktas de kostnader som det enorma projektet faktiskt har kostat. Hur värnar vi då mot vår miljö och vad är de bidragande konsekvenserna? Det nyckel - och låssystem som badet erbjuder skapade förvirring hos min pappa som är av en annan generation. Det blev ett svar på hur ofta vi tar saker och ting för givet. Tekniken bidrar till förändrade livsvillkor precis i enlighet med vad läroplanen skriver. I kursplanen för skolan står det också att det i undervisningen skall strävas efter att varje elev "utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning" (Skolverket, 2008, s. 57). De olika vattenrutschkanorna ger många tillfällen för eleverna i skolan att diskutera hur vattnet och den kraft och energi den innehar också cirkulerar i dessa tunnlar. Hade det inte varit för solens energi hade inte vattensystemen heller varit igång. Andersson (2008) är av åsikten att eleverna bör få en helhetsbild av den energianvändning människan använder sig av. Badet bidar till en del ur helheten. Energi som jag betraktar det, går också att se på många olika sätt. Samtidigt berättar Tidningen förskolan om en förskola som står för kostnaderna för att låta barnen gå i simskola och lära dem hantera vatten och parallellt med det sker motorisk träning. Det är av vikt att skapa ett lustfyllt förhållande till vatten, en självklar värderingsfråga. I artikeln påpekas även de mål som skall vara uppnådda i slutet av årskurs fem, där bland annat god vattenvana är ett mål. Inom verksamheten Arena går det att relatera till mycket inom förskolan och skolans ämnen.

All denna teknik inom denna gigantiska anläggning väcker därtill enorm förtjusning. Inne på relaxavdelningen finns en dusch som spelar upp tre olika slags ljud, åska och två olika djungelljud som utöver det även innehåller varierande dofter. Duschen och dess innehåll med ljuden skapar mycket funderingar runt hur fantastisk tekniken egentligen är. Jag kan inte heller sluta tänka på den tid och teknik det kräver att lägga dessa små plattor av mosaik även om de kommer i mindre anpassade stycken. Hur många arkitekter har inte haft fingrarna inblandade i detta? Det får mig att relatera till det vackra mausoleet Taj Mahal i Agra, Indien där historia lyder att de arkitekter som medverkade i bygget av detta verk fick fingrarna avhuggna för att undvika att de skulle bygga upp något liknande. Teknik kan skapa intressekonflikter men vi får verkligen hoppas att de inte bygger upp ett annat bad för vilket ska jag då välja och på vems bekostnad?

Referenser

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer.Lund: Studentlitteratur.

Karlberg, K. (2010). De lär sig simma redan i förskolan. Tidningen förskolan, 3, 16 - 17.

Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Bild:http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Wasserrutsche_willingen.jpg/250px-Wasserrutsche_willingen.jpg

Djurs seende

Apropå ögats funktion hittade jag lite fakta om djuren och deras syn. Persson (2004) skriver att djuren inte alls ser det vi ser, katterna exempelvis har en spegel i ögat som gör att de ser samma ljus två gånger. Anledningen till att de ser så bra är på grund av att en ljusglimt för dem blir dubbelt så stark. Persson beskriver det som att "[s]myga runt i mörkret med två reflexer på huvudet" (s. 138), vilket kanske inte alltid hjälper en katt som vill gömma sig. Några djur har stora ögon som också sitter placerade för att de ska kunna se åt alla håll. De djur som hanterar detaljer bäst är rovfåglar, de har ju förmåga att från hög höjd se mössen. Det finns också de djur som istället enbart ser när något rör på sig. Skulle man händelsevis mata en groda med mask bör man vifta med den. Vissa insekter har ögon som benämns fasettögon och de består av tusentals sexkantiga småögon, där varje öga ser en egen bild. Det går att koppla till svårigheterna att fånga en fluga. Djuphavsbläckfisken har världens största öga som är cirka 35 centimeter. Spökdjuret som syns på bilden är ett nattdjur och dess stora ögon är till för att fånga in så mycket ljus som möjligt. Det finns egentligen hur mycket spännande fakta som helst om djuren och djurriket som kan fånga elevernas intresse. Detta är ju enbart ett litet smakprov.

Referens

Persson, H. (2004). Boken om fysik och kemi. Stockholm : Liber AB.

Bild: http://files.reseguiden.se/files/87/rg_707687_m600.jpg

Energi - Ögat

(Sammanställt av grupp 7b)

Ögats uppbyggnad är bestående av en optisk del som är bildskapande och en näthinna som registrerar bild med ljuskänsliga sinnesceller som gör bilden till nervsignaler som nervsystemet kan behandla http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/öga/352451 (2010-03-14). På samma sätt som en positiv lins bryter ljuset, bryter ögat ljuset. När ljuset träffar ögat samlas det ihop av ögats hornhinna, kammarvatten, lins och glaskropp. Därigenom uppstår bilder på näthinnan i ögat. Det är särskilda synnerver som överför informationen från näthinnan till hjärnan som tolkas så att vi människor kan se. Regnbågshinnan kallas även iris och är den färgade delen i ögat, den fungerar som en bländare. I ögats mitt finns en öppning, pupillen. När det är mörkt öppnar sig pupillen för att släppa in mer ljus. Öppningen drar sig samman vid starkt solsken. Näthinnan har två slags sinnesceller, tappar och stavar. Det är stavarna som sköter synen vid skymning. Det är svårare att urskilja färger i skymning på grund av att stavarna reagerar likadant för olika färger. Tapparna är mindre ljuskänsliga än stavarna, men de ger en skarp och färgrik bild genom att en del tappar är känsliga för gulgrönt, en del för blått och en del för rött ljus (Aha, 2004). Ögat är alltså viktigt för livet då det ger oss möjlighet att uppfatta vår omvärld med hjälp av seende. Det finns olika ögon som är anpassade efter djurens olika behov. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/öga/352451 (2010-03-14).

Referenser
Aha. (2004). Stockholm: Bertmarks Förlag AB.
Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/öga/352451 [2010-03-14]

Teknik i förskola och skola

I förskolan och skolan som jag besökt används teknik varje dag. Min uppfattning är att vissa föremål som pennor, papper, saxar med mera som används i förskolan och skolan tas som självklart utan en tanke på att det är teknik. Ginner (1996) definierar tekniken som det människan sätter mellan sig själv och omgivningen för att tillfredsställa sina behov. Kursplanen för teknik ger istället vinkeln att det är det som människan använder för att förändra omvärlden för att få goda livsförutsättningar som är teknik, http://www.skolverket.se/ (2010-03-28). Pennor, papper och saxar som nämndes ovan hjälper alla till för att tillgodose behovet av att kommunicera med varandra och anpassa olika föremåls längd efter önskemål vilket också gör att livet blir lättare eftersom vi kan anpassa föremål efter önskemål och kommunicera på ytterligare ett sätt vilket gör det till teknik.

I skolan som jag observerat bedrivs en uttalad teknikundervisning i årskurs fem. Poängteras bör dock att tekniken även behandlas i tidigare årskurser som jag observerat. Tidigare har setts att barnskolan och årskurs ett har arbetat med snilleblixtarna vilket utgår från att eleverna får medta en apparat hemifrån (eller som redan finns på skolan) som sedan pillas isär och byggs upp och konstrueras på ett nytt sätt. Här lär sig eleverna hur det valda objektet är konstruerat och hur innehållet ser ut. Detta gör att eleverna tar tillvara på den kunskap som de har om vad som behövs för att tillverka ett nytt föremål för att sedan omsätta detta i praktiskt arbete. Vilket är en bit på väg att uppfylla följande strävansmål i kursplanen för teknik "utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling," (http://www.skolverket.se/, 2010-03-28).

Självklart används även tekniska redskap som datorer i förskolan och skolan. I skolan får eleverna själva använda datorerna i arbetet medan den i förskolan främst nyttjas av personalen. Själv ser jag det som viktigt att låta barnen/eleverna använda sig av datorer eftersom det idag är en naturlig del av samhället. Samt att teknikutvecklingen idag går fort och jag ser det då som viktigt att låta barnen/eleverna få ta del av det. Både Lpo 94 (2006) och Lpfö 98 (2006) framhåller att vi lever i ett samhälle i snabb förändringstakt och att det är viktigt att barnen/eleverna lär sig att ta del av det samhället och datorn ser jag då som en viktig del av det.

Efter att observationerna har genomförts har jag insett att allt i förskolan/skolan som människan gjort eller anpassat för att fylla en uppgift är teknik. Det vill säga nästan allt vi ser i lokalerna. Tallrikar, bestick, stolar, bord, jackor, leksaker med mera. Intressant när något sådant blir synligt för mig själv! Dock återstår det att få eleverna att se och upptäcka tekniken. Eftersom jag nu kommit fram till hur mycket som är teknik så inser jag även hur mycket som går att undervisa i teknik och vilka möjligheter som finns att utforma denna undervisning med samhället som resurs. Det borde därför inte vara problematiskt att tilltala både flickor och pojkar som kursplanen (http://www.skolverket.se/, 2010-03-28) och Lpfö 98 (2006) och Lpo 94 (2006) framhåller. Det gäller bara att se möjligheter och utgå från eleverna.

Referenser
Ginner T. (1996). Teknik som skolämne. I Ginner, T och Mattsson [red]. Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur
Skolverket [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/2089/titleId/TK1010%20-%20Teknik [2010-03-28]
Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Konkav och konvex

Regnbågen är beroende av ljus och ett föremål/materia som ljuset kan brytas i. Jag tycker därför att det är intressant att se hur människan har använt sig av tekniker för ljusbrytning för att få hjälp i sin vardag. Jag tänker då på hur vi använder konvexa och konkava linser för att få möjlighet till en bra synförmåga. Med en normalsyn så bryts de parallella ljusstrålarna som kommer in i ögat samman på näthinnan men med översynthet är ögat för kort vilket gör att ljusstrålarna inte kan sammanfalla på näthinnan. Detta kan korrigeras med en konvex lins som sammanför ljusstrålarna tidigare vilket gör att ljusstrålarna sammanfaller på näthinnan. Om människan istället är närsynt är ögat vanligtvis längre än ett öga med normalsyn men orsaken kan även vara att hornhinnan eller linsen ger en för stark brytning vilket gör att strålarna sammanfaller framför näthinnan. För att detta synfel ska korrigeras används en konkav lins vilket gör att ljusstrålarna bryts isär och sammanstrålningen sker istället på näthinnan, detta enligt http://www.ne.se/ (2010-03-28).

Min erfarenhet är att alla elever vet vad glasögon och linser är och det finns även ett antal som själva har något utav nämnda alternativ. Det finns även olika sätt att visa hur konkava och konvexa linser fungerar som tillexempel att använda laserstålar som visar hur ljuset samlas och sprids men även förstoringsgals som kan visa vilken skillnad linser eller glasögon kan göra. Detta gör att vissa delar av det som kursplanen för teknik framskriver uppnås. Detta är bland annat att undervisningen ska beröra sådant som eleverna möter i sin vardag men också att eleverna själva ska få experimentera och utforska, http://www.skolverket.se/ (2020-03-28).

Referenser
Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/brytningsfel [2010-03-28]
Skolverket [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/2089/titleId/TK1010%20-%20Teknik [2010-03-28]

Bilder från: http://www.jahnke.se/ [2010-03-28]

Teknik i förskola och skola

Nedan följer de iakttagelser av tekniken som gjorts på den verksamhetsförlagda utbildningen inom förskola och skola.

På förskolan har investeringar gjorts i ett akvarium och efter några fiskars bortgång har några andra fiskar fått ersätta dem. De gånger akvariet ska rengöras för fiskarnas välmående får barnen vara med och hjälpa till och därmed får de också ta del av hur tekniken kring ett akvarium är uppbyggt. Det skapas på så sätt också oändliga möjligheter för barnen att lära om djurlivet och hur vi ska värna om det. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) skriver såhär "utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur" (s. 9). Jag skulle vilja hävda att det är ett ytterst gott exempel att ta tillvara på de olika strävansmål som lyder i läroplanen.

På skolan har jag lagt märke till de displayer som står i stora glasskåp och som via en automatiskt rundgång av tagna bilder på elevernas olika individuella lärandeprocesser visar familjemedlemmar vad eleverna gör. En ganska rolig teknik som på samma gång också synliggör för eleverna vad det är de lär i skolan. Dock tenderar denna teknik aldrig vara i drift. Varför? Det finns stor och relevant nytta av den information den förmedlar till vårdnadshavare. Människor som befinner sig utanför har större möjligheter att se vad vi gör i skolan och de kan också vara en resurs för att vidareutveckla verksamheten.

I klassrummet där jag befinner mig på skolan finns det enbart en dator placerad och det har antagligen sina grunder i ekonomiska tillgångar. Men hur skall eleverna ges möjlighet att uppnå en användning av datorn som är ett tekniskt hjälpmedel och dessutom kunna beskriva dess funktioner när det inte finns tillräckligt åt alla elever? Ett av de kursplanemål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret är "kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner" (Skolverket, s. 118). Datorn består av mycket och nyttig information för eleverna att ta del av om samhället. Det är ett högst betydelsefullt medel som därtill också kan bemöta deras erfarenheter och intressen. Självfallet handlar det inte uteslutet om datorn, det är jag medveten om. Eleverna kommer i senare årskurs att möta andra tekniker inom sy - och träslöjd. Ginner och Mattson (1996) menar att det är en omöjlighet att inom skolan studera all den teknik som finns runtom oss människor. För förskolan låter det enligt följande att strävan skall vara att barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker" (s. 9). Ofta ser jag barnen sitta i antal om tre stycken framför datorn enligt pedagogernas önskningar och fokus ligger på att alla barn ska få använda sig av denna teknik. Här tar barnen del av mångt och mycket av och inom teknikens värld. Både genom att använda dator och spel, i själva uppbyggnaden av spelet lyfts tekniken fram. De olika datorspelen som finns till förfogande går knappast att räkna på en hand. Parallellt involveras naturvetenskapen genom en del av de spel som finns att välja emellan.

Inom väggarna av de båda verksamheterna förskola och skola finns det överhuvudtaget väldigt gott om teknik delvis i form av leksaker, såsom exempelvis byggklossar, kuddklossar, pussel, spel, dockor, bilar med mera. Det olika slags material barnen/eleverna har tillgång till bygger också på många skiftande tekniker, deltagande vid elevernas bildlektioner intygar en stor och rik variation. Det visar dessutom på ett samspel med läroplanerna.

Materialanvändning för pedagoger och lärare består även den av dator men också kopiator, faxmaskin, overhead - apparat. Hur hade verksamheten av idag sett ut om det inte vore för dessa tekniska hjälpmedel?

Vad som ytterligare är att betrakta som en resurs i samhället runtomkring är den närhet som finns till naturen ett stenkast därifrån. Hur har naturen egentligen uppstått och hur kan eleverna följa dess olika vägar av produktion? Samtidigt kan jag som lärare involvera vår naturs historik. Vad utmynnar exempelvis träden i för olika slags material? Det vill säga vad skapar vi människor av naturen. Det finns mycket som går att relatera till för eleverna och även för barnen i förskolan, som huset de sitter i och bänken de sitter vid, stolen de sitter på och pappret de skriver på med pennan. Allt det ovan nämnda är tillverkat av trä i samband med teknik. Basen för att lösa problem är kreativitet, säger Ginner och Mattsson (1996). I en kreativ miljö blir det en vana för eleverna att finna och reflektera över lösningar. Självständiga uppfinningar från eleverna uppfyller som oftast samhälleliga villkor och tidigare eller samtida tekniska nymoderniteter (a.a.). Eleverna behöver även få se den verklighet som finns utanför som de senare faktiskt ska möta. Det är av stor innebörd för att dessutom få elevernas förståelse för hur natur och teknik fungerar som kombination. Det innehåll som skolan presenterar bör vid sidan av utgöras av besök på olika industrier, fabriker och så vidare. Eller varför inte helt enkelt besöka skolmatsalen som består av ofantligt mycket teknik. Ginner och Mattson säger att det kan underlätta för eleverna att förstå hur saker i ens närhet har kommit till.

Referenser

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan, (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Handledning 25/3 - 2010

(Sammanställt av grupp 7b)

Dagens handledning gav svar på frågor som vi tidigare ställt gällande hur ljuset bryts i såpbubblor och olja. Färgerna i såpbubblan förklarades med att ljuset bryts i såpbubblans yta och gränsskiktet mellan ytan och luften inuti. Färgerna som syns varierar beroende på tjockleken på såpbubblans hinna eftersom detta förändrar vilken vinkel som ljusets bryts i och på så sätt vilken färg vi ser. Ett liknande tillvägagångssätt uppstår i olja och vatten då ljuset bryts i ytan med olja och gränsskiktet mellan oljan och vattnet.

Diskussioner gällande vad som ska beröras på redovisningen av vårt valda område och hur denna ska läggas upp berördes. Vi kom fram till att kunskap om delarna liv, materia, energi och teknik inom det valda ämnesområdet ska finnas och framgå vid redovisningstillfället men att alla delar inte behöver synliggöras i lektionerna/samlingarna som genomförts. Diskussionerna resulterade i att redovisningens uppbyggnad blev tydligare då det framgick att vi gärna fick använda vår kreativitet men att både ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper ska förmedlas och visas.

Handledningen behandlade även frågan hur ljusets brytning ska förklaras för barnen/eleverna på ett bra sätt. Vi kom då fram till att det finns experiment som på ett konkret sätt visar detta för barnen/eleverna. Ett sådant är att använda en laserstråle i vatten då laserstrålens brytning från luft till vatten blir tydlig. Men återigen så kom vi fram till att det är viktigt att ge svar på det barnen/eleverna ställer frågor om eller visar nyfikenhet kring. Alltså behöver inte all information om hur en regnbåge uppstår beröras då detta kan uppfattas som orelevant och ointressant från barnens/elevernas perspektiv. Det kom också upp om vad som ska beröras på bloggen. Arbetet med bloggen fortsätter och kommande inlägg av grupp 7b kommer att beröra områdena ögat och färger.

Naturbegrepp i undervisningen

Persson (2004) berättar om en slags sprutfisk i Asien och i Australien som har en förmåga att överlista brytning av ljuset. Dessa djur lever på att jaga insekter som av misstag satt sig på växter ovanför vattenytan. Det fungerar som så att fisken skickar iväg en vattenstråle mot bytet som omedelbart ramlar i och blir föda. Eftersom ljuset bryts i vattenytan ser sprutfisken en bild av insekten som är lite vid sidan av den, där den egentligen sitter. Dock spottar fisken precis i enlighet med vinkeln som krävs för att träffa sitt byte. Det låter ju helt otroligt och jag har heller aldrig hört talas om den förut.

Andersson (2008) skriver att i ekologi undervisas eleverna om att växter är producenter och djur är konsumenter. Inom ekologin finns det benämningar som att växterna producerar sin föda och att djuren sedan uppsöker den för konsumtion. Vilket i princip för eleven skulle kunna innebära att sprutfisken åker och "handlar", då konsumtion är något som berör ekonomi. Nu var det ju förvisso ett djur som åt ett annat djur men principen är densamma. Men en vanlig missuppfattning bland elever är att djur enbart är "[f]yrbenta, stora landlevande djur som har päls och avger läten" (s. 120). Uteslutande från dessa är bland annat insekter, kräldjur och djur i havet. Generellt sätt finns det en hel del ord i den grundläggande biologiundervisningen som kan leda till missförstånd. Som exempel tar han upp hur djur och växter bryter ner organiska molekyler men det innebär inte att de tillhör nedbrytare i ett biologiskt sammanhang. Men vad Andersson vill ha sagt ur en oväntad synvinkel är att detta kan också få positiva konsekvenser för undervisningen som faktiskt kan bredda elevernas språkliga medvetenhet. Genom det levande språkets rikedom kan vi som lärare också skapa ett intressant undervisningsinnehåll. Kan vi härigenom möjligen locka fram alla elevers, både flickor och pojkars lika intresse för naturvetenskap? Vad tror ni? Å andra sidan skulle denna slags fisk i sig framkalla stort intresse. En annan reflektion är varför det ofta ute i förskolan enbart undervisas enligt grupperna Bondgårdens djur och Djur i djungeln. Det tillhör naturligtvis de grundläggande kunskaperna men ibland behöver vi även gå utanför ramarna. Australiens djur, däribland exempelvis krokodilen väcker enormt mycket fascination hos barnen.

Referenser

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur.

Persson, H. (2004). Boken om fysik och kemi. Stockholm : Liber AB.

Bild: http://www.zoonen.com/res/user/68146/arkiv/765/brack_01_norm.jpg

Liv - Fotosyntes

(Sammanställt av grupp 7b)

Jorden befinner sig i ett energiflöde. Solen är den som ger kortvågig strålning och samtidigt lämnar långvågig strålning jorden. Dess reglering är självgående och därför upprätthålls strålningsbalans eller energibalans. Det vill säga att inflödet är lika med utflödet. Växter har en avgörande roll för människans energiförsörjning. Den inkommande strålningsenergin från solen omvandlas till kemisk energi genom växternas fotosyntes (Andersson, 2008). Formeln för fotosyntes är koldioxid + vatten + ljusenergi socker (glukos) + syre och innebär att koldioxid och vatten med hjälp av solljus ombildas till socker och syre. Detta är möjligt hos växter, alger och vissa bakterier www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Cirka en tredjedel av all fotosyntes sker i växtriket på land och två tredjedelar i algerna i havet (Aha, 2004). Fotosyntesen är den mest betydelsefulla kemiska reaktionen för livet på jorden för både växter och djur. Djuren behöver andas syre och näring från glukosen som bildas i fotosyntesen. Det syre som djuren andas är det syre som växterna själva inte behöver. Därför är fotosyntesen en oerhört viktig förutsättning för livet på jorden www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Energin kan alltså användas till bränsle och mat och det innebär att fotosyntesen är en energiomvandling (Andersson, 2008).

Jordens levande organismer är antingen autotrofa eller heterotrofa. De autotrofa som har fotosyntesen som energi - och kolkälla är självförsörjande. Till dessa räknas växter, alger och några bakterier. Det finns dock ett fåtal bakterier som är kemosyntetiskt autotrofa. De utnyttjar den kemiska energi som kommer från oorganiska ämnen, där svavel har en stor betydelse. De heterotrofa organismerna utgörs av djur, svampar ett flertal protister (alger m. fl. grupper) och de flesta bakterier och lever direkt eller indirekt på de autotrofa (Aha, 2004).

Halten av koldioxid har under livsformernas utveckling minskat och en ökning av syrehalten har skett med anledning av fotosyntetisk aktivitet. Det har under vissa perioder bundits mer koldioxid än vad som har förbrukats under respiration där överskottet har lagrats i form av fossila bränslen. Människan förbränner allt större mängder av kol och olja och därmed har balansen mellan den mängd som binds vid fotosyntes och den som frigörs vid respirationen förändrats (a.a.).

Referenser

Aha. (2004). Stockholm: Bertmarks Förlag AB.

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes [2010-03-1]

Bild: http://www.albatrossen.info/Gemensamma%20teman/fotosyntes.JPG

Inför handledning didaktik 25/3 - 2010

(Sammanställt av grupp 7b)

Efter att ha fördjupat oss i det valda ämnesområdet på många olika sätt är det på torsdag dags för handledningstillfälle om didaktiken med Susanne Klaar. Vad har vi själva för tankar runt det? Tillsammans har vi i grupp 7b sammanställt de intervjusvar som gavs av förskolebarnen och skoleleverna i en Concept Cartoon, denna syns på bild nedan. Där var en tanke hur lätt det faktiskt är att gå in och omtolka barnen och elevernas svar när sammanställningen sker. Arbetar vi då utifrån deras kunskap? Två av oss i gruppen har redan genomfört lektion/samling om regnbågen på förskola och skola. Först var vår tanke att efter lektionen diskutera med eleverna vad de lärt sig. Men i planeringarna för skolan var en punkt att de efter genomgång av olika material om hur regnbågen kan skapas, skulle få skriva och berätta, varpå deras inhämtade kunskap faktiskt blir synliggjord för oss som lärare. Resultaten som visar på regnbågens process torde vara ett bevis på att eleverna har lärt sig något av den kunskap vi lagt fram för dem. De flesta av dem har också någon form av upplevelse av detta naturfenomen. För förskolebarnen fick deras upplevelser stå som fokus under genomförande, där de fick skapa regnbågen genom att måla, alternativ fanns även till annat material. Däremot blev diskussionen än viktigare här. En av frågorna som uppstod är hur vi som lärare förklarar ljusets brytning för eleverna på ett enkelt och konkret sätt? Det är lätt att förklara själva processen av regnbågen med stöd av olika redskap och teknik. Men som vi alla vet syns den enbart vid enstaka tillfällen och som därmed kan innebära en viss abstraktion för eleverna. Kunskapen bör ju också placeras på deras nivå. En annan fråga som har uppstått är huruvida de genomförda samlingarna/lektionerna i förskola och skola kommer att beröras vid den muntliga examinationen?


Concept Cartoon

Olja och regnbågen

Något som vi pratat om i gruppen är att regnbågens färger skulle synas i olja. Här om dagen skåda jag detta och det var grått på himlen och det regnade. Är det verkligen regnbågen vi ser i olja? Är det inte bara en reaktion mellan vatten och olja som gör att det uppkommer lila, gul och blåliknande färger? När man tittar noga så ligger färgerna i en viss ordning åt båda hållen precis som en primär och sekundär regnbåge gör. Själv skulle jag inte kalla detta regnbåge. Vad tycker ni andra?

Naturvetenskap och teknikundervisning från vardagen

Under min resa till London väcktes många tankar gällande naturkunskap och teknik. I Hyde Park syntes många fågelarter och däribland svart svan, som jag inte sett tidigare. Att se fåglarna i verkligheten skapar en lust att vilja veta vilken art fågeln tillhör och om den är en flyttfågel eller stannfågel. Jag, som många andra, matade gråekorrnarna som fanns i parken. Dessa skapade stor uppståndelse och förtjusning då någon av dem hämtade en nöt från en människas hand. Här väcktes tankar om vad som var lämpligt att mata gråekorren med? Vi besökte även olika byggnader och imponerades av hur människan har kunnat bygga så stora byggnader utan den teknik som finns idag. Ur denna aspekt är det intressant att eleverna får testa och undersöka hur det går att underlätta att förflytta ett tungt föremål. En annan fråga är hur ett flygplan kan flyga?

Det jag vill få fram med detta inlägg är att det är viktigt att sammanföra undervisningen med händelser i vardagen där elevernas frågor och funderingar tas upp. På så sätt görs undervisningen relevant vilket gör att eleverna tar till sig informationen och gör den till kunskap och ser vikten av undervisningen i ett ämne som Sjöberg (2000) ser som viktigt. Det behöver inte vara frågor eller ämnen som ovan utan tillexempel ingredienser till bakning som Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) framhåller. Att se möjligheter och upptäcka att naturvetenskap och teknik finns i många situationer och att det är viktigt att belysa detta för eleverna.

Referenser
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Observera lektion om regnbågen

Idag har jag varit och observerat Karins samling i förskolan och lektion i förskolan om regnbågen och hur den blir till. På både förskolan och skolan var de medvetna om vilka saker som behövs för att regnbågen ska uppstå utomhus. Barnen nämnde att när regnbågen kom fram så var det både regn, sol och moln ute. I förskolan så ritade barnen sina upplevelser av regnbågen med flaskfärg och det var intressant att följa resonemangen varför de gjorde som de gjorde. I skolan var eleverna aktiva under diskussionen och gav uttryck för att regnet och solen är det som behövs för att regnbågen ska visa sig. de tog även till sig att viss teknik som CD-skiva och prisma kan användas i stället för regn när man är inomhus. När eleverna fick rita och skriva ner sina upplevelser så var det rätt så tyst och de tänkte mer för sig själva. Genom skriften kunde vi ta del av deras tankar.

Stort tack Karin för att jag fick observera samlingen och lektionen det var riktigt givande:)

Det jag måste tänka på när jg har min samling och lektion är kanske att gå in lite mer på vilka färger som finns i regnbågen. Det var något som barnen visade intresse för idag.

Himlafenomen

Länk till artikeln-->Himlafenomenet

Idag kunde man läsa på aftonbladet.se om ett himlafenomen som visade sig i Thailand. Det var som en rund ring som var runt solen.

"– Den här cirkeln kallas för Halo, och det är grekiska för cirkel. De uppstår när det finns iskristallmoln högt uppe i troposfären, de är mycket tunna och ljuset från solen bryts i de här iskristallerna så blir det de här ringarna och solarna." (aftonbladet.se)

När jag tittar på bilderna så ser det ut som en regnbåge som lagt sig runt solen. När man läser meteorologens beskrivning så kan jag se vissa likheter med hur en regnbåge uppstår.

Besök på Balthazar 17/3 - 2010

(Sammanställt av basgrupp 7)


Vi rockar på Balthazar!!!

Stoltare kan ingen vara! En av cyklarna som startar igång både lampa och fläkt. Grattis Sofia O!

Sofiorna verkar helt orädda. De verkar inte fundera över hur hajen

kom in dit heller.......

Green Screen erbjuder många alternativa möjligheter att vara kreativ.

Är det måhända Captain Jack Sparrow som vi har lyckats fånga på bild?

Green Screen inbjuder till mycket inlevelse. Tänk då vad skoj barnen måste ha.

Här krävs en hel del diskussion, reflektion och samarbete för att lösa pusselkombinationen.

Det är ju alltid en stolthet att lyckas.

Grattis säger vi till grupp 7a som visade stort engagemang!!

Eleverna får bygga sin egna lite annorlunda drivna bil av

återvinningsbart material, vilket var väldigt uppskattat.

Denna apparatur fångar upp kroppsvärmen. Barnen
absolut älskar sinnestunneln, meddelar Balthazars personal.

"It takes two to Tango".

Hmmm, vem befinner sig inne i sinnestunneln?

Vi passar på att arbeta efter våra olika teman.

Regnbågens hus under solens strålar.

Hur ändrar färgerna färg? Karin ser ut att trivas som fisken i vattnet.

Underbart skoj!! Barnasinnet är det i alla fall inget fel på.

Det gäller verkligen att hålla i sig.

Rulla som en boll och låt den rulla....

Som ni förstår var detta rum en stor upptäckt för oss alla.
Jösses, vad roligt!

Vart tog benen vägen? Konstigt.... Och är det en ny slags fiskart?

Bland hajar och andra konstiga havsorganismer.
Hajen äter nästan upp oss. Hjälp!! Nu är den borta va?

Sofia B. åker till rymden med Fuglesang.

Solen väckte stort intresse.

Vad kan Fuglesang tänkas anse om den då?

Vi som besökte Balthazar är basgrupp 7. Tyvärr saknades en

gruppmedlem på grund av sjukdom.

Vi hoppas att hon får lika kul som vi hade.

Vi säger tack och hej leverpastej för nu!

Idag besökte vi Balthazar som har drivits sedan år 2001 och som har sin tidigare föregångare i Teknikverkstan. Verksamheten Balthazar samarbetar med kommun, näringsliv och även regionen, vilket gör att skolbesök för förskolor och skolor i Skövde kommun är kostnadsfritt. Balthazar är en stor tillgång och resurs för dessa verksamheter, en riktig guldgruva skulle vi vilja påstå. Det går att låna temalådor på beställning som kan behållas under en månadsperiod, några exempel på dessa är elektricitet, ljud och ljus, rymden eller papperstillverkning. Detta gör att förskolan och skolan får förfogande till material som de annars kanske har svårt att få tillgång till. Det finns också ett mobilt team som vid tillfället åker runt med bland annat matteskatten.

Kursplanen i teknik skriver följande ”Utifrån ett praktiskt och undersökande arbete åskådliggörs både den tekniska utvecklingsprocessen – problemidentifiering, idé, planering, konstruktion, utprövning och modifiering – och hur den teknik som omger oss är länkad till olika och ofta inbördes beroende system” (Skolverket, 2008, s. 117). Denna formulering ser vi är en grund för Balthazar där praktiskt arbete och nyfikenhet upplevs som en bas i verksamheten.

Den ena elevgruppen som besökte Balthazar som vi fick möjlighet att observera har haft ett eltema där eleverna fick konstruera bilar genom samarbete i par. För dessa elever fanns det olikartade förutsättningar huruvida de hade arbetat med el sen tidigare i skolan. Eleverna får frågan hur bilen ska byggas för att få en stabil konstruktion. Vad är det i denna situation som eleverna ska lära sig? En annan tanke är att uppgiften skulle kunna uppfattas som mer intressant och utmanande om fler utgångspunkter/förslag från tekniken presenterats för dem. Således är det som vi alla vet ofta en fråga om tid och resurs. Men det man kanske skall ha i åtanke är att det för eleverna enbart är en del av en helhet i undervisningssammanhanget. Det praktiska arbetet verkade dock ge upphov till både entusiasm och engagemang. Materialet som används är återvinningsbart och som också är till stor fördel för naturen. Därmed introduceras även en medvetenhet om miljön för eleverna. Vi tyckte även att det var bra att eleverna blev tilldelade materialet (en lång stav av trä) som de sedan själva fick dela upp i lämpliga storlekar. En annan barngrupp fick ta del av temat sinnen, där bland annat snurror tillverkades. Barnen fick först välja vilka färger de ville måla med och fick därefter se hur färgerna uppfattades som blandade. De fick också använda sitt luktsinne när de skulle avgöra vilken lukt en påse innehöll. Sinnet känsel användes genom att de skulle känna i olika påsar och gissa vad som fanns i dessa. På eftermiddagen följde vi med en av Balthazars styrkor ut till en av kommunens skolor för att ta del av hur de arbetar med matteskatten. Det bjöds på mycket problemlösning utifrån matematiken och vi ser det definitivt som ett bonusmaterial på vårt besök.

Något som uppskattades mycket av oss studenter var rummet Green screen där man blev en del av havet och där färgen grön gjorde kroppen osynlig. Detta går att åskåda via en datorskärm placerad i rummet. Om vi blev glada av detta rum så tror vi att även barnen skulle uppskatta det och ha en riktigt rolig stund där. Enligt oss ger rummet en stor möjlighet till att träna kroppsuppfattningen. Funderingar som eleverna kan få är hur fiskarna kan komma till skärmen. Sinneslabyrinten var en annan aktivitet som sågs som en höjdpunkt av gruppen. Labyrinten är en av de aktiviteter som har följt med Balthazar länge nu och är högst favoritiserad av åtskilliga besökare, sade personalen på Balthazar. Den har en inbyggd värmekamera som gör det möjligt för åskådarna utanför att se personen i labyrinten. I mörkret ges möjlighet att använda känseln genom att också få känna på olikartat material under tunnelvandringen. Ett annat spännande moment var tangram som är uppbyggt av olika former som tillsammans bildar en figur utifrån en given grund. Det behövs en otrolig teknik för att få ihop de olika delarna (klossarna). En utställning som äger rum på Balthazar behandlar hjärtat. Denna utställning gör det mycket konkret för eleverna att uppfatta hjärtats uppgift och funktion. Något som även de båda läroplanerna Lpo 94 och Lpfö 98 förespråkar är att eleverna skall värna om sin hälsa. Det fanns även två olika cyklar som med hjälp av människans kraft startar antingen en lampa och fläkt eller en dusch som också visar vilken väg vattnet tar. Detta gör det tydligt för eleverna att det behövs energi för att skapa liv. Det fanns några medlemmar i basgruppen som tyckte att det var roligare än andra.

Vi drar slutsatsen att konkretisering av lärande är en grund i all undervisning och kanske framförallt inom naturvetenskap och teknik. Det blev uppenbart att det praktiska arbetet är viktigt för eleverna. Den stolthet som eleverna visade då deras arbete resulterade i något konkret tyder på det. Besöket på Balthazar gav många minnesvärda och otroligt roliga stunder och den har varit mycket givande. De elever vi som blivande lärare själva ska ta ansvar för har mycket att se fram emot. Det har varit en upplevelserik dag fylld av tester och lärdom och det tror vi beror på att vi har fått bruka alla våra sinnen. Dessutom säger vi Tack till all kunnig personal inom verksamheten. Tyvärr kunde inte Sofia W. i basgruppen närvara på grund av sjukdom.

Referenser

Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan, (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.