Klaar (2010-10-25) tar under sin föreläsning upp antropomorfism som en del av det etiska innehållet genom att beröra hur ett innehåll tas upp. Familjens hund Zelma är för oss inte bara en hund utan en viktig familjemedlem, som självklart också pratar genom oss. Hon visar mycket tydligt vad hon vill och vad hon tänker och det faller sig därför naturligt att prata som att det är hon som säger något. Eftersom vi ändå är inne i det tänket så händer det även att fåglarna vid fågelbordet får personligheter eller att en ko vid prommenaden säger något. Det känns dock konstigt att säga till en ko att den är fin för att i samma andetag säga att jag eller någon annan kommer att äta upp dig en dag.När en relation skapas med sin omgivning så väcks känslor av omsorg vilket gör att han/hon tar större ansvar för sin omgivning. Därför tycker jag som Andersson (2008) att det kanske allra viktigaste med barn/elever är att ge honom/henne chans att få positiva upplevelser av naturen för att eleverna ska vilja engagera sig och se vikten av sitt eget handlande. Därför anser jag etiken vara en viktig del av den naturvetenskapliga undervisningen.
Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur
Susanne Klaar. Högskolan i Skövde. Etiska perspektiv i No-undervisning - förskola och skola, (2010-02-25).
Susannes föreläsning blev början till många funderingar om antropomorfismen då jag aldrig sett på människans sätt att prata med djuren ur det perspektivet. Ur den synvinkeln att först prata med djuren och sedan äta upp dem blir det hela plötsligt absurt, precis som du säger. Å andra sidan pratar vi inte lika ofta med kon, om vi nu bortser från själva bonden. I läroplansmålen för skolan (Lpo 94) går det att utläsa att eleverna delvis ska "[f]örstå grundläggande ekologiska sammanhang" (s. 10). I främst Vietnam råder helt andra synpunkter om hunden. Här hemma skulle vi till exempel aldrig få för oss att äta hund som för oss är ett sällskapsdjur. I likhet med vad Andersson (2008) anger, säger även Elfström m.fl. (2008). De hanterar således människans förhållande till en av naturens delar, trädet, men hur detta för barnen kan bli som en individ. Vikten av att barnen ser sitt eget förhållande till naturen och att se träden som subjekt och inte objekt. Inom den naturvetenskapliga traditionen ses människan som skild från naturen och blir därmed ett objekt som upptäcks, beskrivs och studeras. Relationerna till naturen och dess innehåll är viktigt för att bygga upp en förståelse, det håller jag med om.
SvaraRaderaReferenser
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Utbildningsdepartementet, (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.
Men jag måste än dock påpeka att det är viktigt att också kunna hålla isär fantasi och verklighet.
SvaraRadera