(Sammanställt av grupp 7)
Under dagens seminarium diskuterade vi de inom kursen relevanta begreppen naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori. Vi pratade också om vad begreppen kan innebära för olika människor. De olika begreppens betydelse för olika människor beror främst på upplevelser, erfarenheter och uppfattningen av innehållet. Stöd under seminariet var kurslitteratur, styrdokument och tidigare erhållna pedagogiska/didaktiska kunskaper. Diskussionen handlade även om hur man som pedagog på bästa sätt kan arbeta med naturvetenskap och teknik i undervisningen.
Naturvetenskap och Teknik
Ginner och Mattsson (1996) berättar att naturvetenskapen är naturjord och tekniken är människogjord. Därför måste tekniken och den tekniska utvecklingen relateras till människan och hennes samhälle. Sjöberg (2005) menar att naturvetenskap handlar om att förklara och förstå naturen. Wickman och Persson (2009) hävdar att forskning inom naturvetenskap berör frågor om naturens och den materiella världens funktion. Nedan ges citat från kursplanerna för naturkunskap och teknik, vilket vi anser ger en bra uppfattning om begreppen naturkunskap och teknik och dessa ämnens uppkomst då det ger konkreta förklaringar till vad som innefattas i ämnena.
Naturvetenskapen har vuxit fram ur människans behov av att finna svar på de frågor, som rör den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum. Naturvetenskap utgör därvid en central del av den västerländska kulturen. Naturvetenskapen kan både stimulera människors fascination för och nyfikenhet på naturen och göra denna begriplig. Naturvetenskapliga studier tillfredställer lusten att utforska naturen och ger utrymme för upptäckandets glädje. (Skolverket, 2008)
Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon då använt är i vidaste mening teknik. Utbildningen i ämnet teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen. Syftet är att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur. Särskilt tydligt blir detta när tekniken är stadd i snabb utveckling. (Skolverket, 2008)
Vi ser ett samband mellan teknik och naturvetenskap och anser att både naturkunskap och teknik är beroende av varandra vilket även Andersson (2008) tar upp. Basgruppen hävdar att människan idag tar tekniken förgivet på grund av att vår generation är uppväxt med den vardagliga tekniken. Tekniken finns alltid omkring oss och vi använder den hela tiden. Ginner och Mattsson (1996) beskriver att tekniken definieras som något som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att tillgodose vardagliga behov. Länders ekonomiska faktorer gör att tekniken får ett större utrymme respektive mindre (a.a.). Detta tror vi dock kan bero på vad som anses vara teknik då vissa länder använder datorer och maskiner i stor utsträckning medan andra länder använder redskap för att exempelvis jaga djur och göra upp eld. Därför anser vi att alla länder har någon sorts teknik. När det handlar om hur naturvetenskap och teknik skall läras ut i skolan är det betydande att tänka på både vad man ska göra, hur man ska göra och varför man gör det för att nå ut till alla elever.
Ämnesdidaktik
Wickman och Persson (2009) menar att elevernas kunskap och intresse är det viktigaste undervisningsinnehållet. Didaktiken är alltid ämnesdidaktik, vi undervisar alltid i något och vi måste kunna svara på varför vi väljer att undervisa i något. Ordet didaktik beskrivs "att undervisa". Ämnesdidaktik är en lärares speciella kompetensområde (a.a.). Läraren ska förutom ämnesdidaktiken också ha kunskap inom de andra sex kunskapsbaserna och det är vi alla i basgruppen eniga om. Kunskapsbaserna är efter sju områden:
- Ämneskunskaper
- Allmänna pedagogiska kunskaper
- Kunskaper i metodik
- Kunskaper i lärande
- Kunskaper i skolans organisation
- Kunskaper i skolans värdegrund
- Ämnesdidaktiska kunskaper
Sjöberg (2005) hävdar att didaktik är en del av pedagogiken och betyder undervisningskonst. Ämnesdidaktiken är ämnenas didaktik och syftar på de didaktiska valen som görs i konkreta innehållsmässiga sammanhang, alltså undervisningsval som fattas utifrån det ämne som undervisningen ska behandla. Problemställningen är en central del i ämnesdidaktiken.
Vi anser det vara viktigt att vi som lärare kan svara på varför vi har ett visst innehåll och varför eleverna skall lära sig det. Detta belyser även Wickman och Persson (2009). Det är viktigt att ta vara på elevernas intresse och anpassa undervisningen efter det, exempelvis vatten, dinosaurier eller naturfenomen. Det är av stor vikt att som lärare då vet varför vi undervisar om det och kan förklara varför. Delvis kan undervisningen ske utifrån elevernas önskemål men att också plocka in delar som är nödvändigt att veta. Kopplingarna till läroplan och kursplan är också något som vi som lärare och undervisningen styrs av.
Det är möjligt att ta tillvara på plötsliga händelser, till exempel tsunamin eller jordbävningar. Ta till exempel den tragedi befolkningen på ön Haiti just nu genomgår. Det måste dock finnas en försiktighet med ämnet och ta reda på om någon elev varit med om något liknande för att det inte ska bli jobbigt för den eleven. Om en elev frågar varför han/hon ska lära sig en specifik sak måste man som lärare kunna uppge ett syfte och sammanhang som eleven förstår. Innehållet i lektionerna ska stimulera det intellektuella, praktiska och värderande hos eleverna för en bra undervisning (a.a.). Vi är eniga om att det praktiska är meningsfullt, att levandegöra undervisningen. Man kan till exempel gå ut i naturen eller göra olika studiebesök. Det är viktigt att koppla samman teori och praktik, för att synligöra processerna för eleverna.
Ämnesteori
Ämnesteori för oss är teori i ämnet, om vad vi ska undervisa men för att kunna verkställa teorin behöver ämnet praktiseras. I undervisningen behövs delvis en ämnesteori men som vi tidigare lyft fram är det också viktigt att vi arbetar utifrån elevernas kunskaper, då handlar det om elevernas erfarenheter. Ämnesteori menar vi, skildrar vad Wickman och Persson (2009) benämner som ämneskunskaper. Detta omfattar det läraren lärt sig genom läsandet av fakta under alla år, men också den på eget hand skaffade kunskapen av erfarenheter och arbetsliv.
Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan.
Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildningen
kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2008). Grundskolan, Kursplaner
och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap
och naturorienterade ämnen i grundskolan: en
ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar