torsdag 15 april 2010

Lärandetillfälle i ett skolperspektiv

Vid den lektion som utfördes på skolan om regnbågen iakttog den lärare jag har som handledare. Ett av de uppsatta och nedbrutna lärandemålen för eleverna var att kunna förstå hur regnbågen uppkommer, och utifrån kursplanen för skolan lyder det som följer att "tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet" (Skolverket, 2008, s. 48).

Underlaget Concept Cartoon skapade en utgångspunkt vid själva undervisningstillfället men först fick eleverna delge sina kunskaper om hur regnbågen uppstår. Flera av eleverna i skolklassen kunde beskriva hur det är möjligt att se en regnbåge. En av dem blandade in funktionen av en vattenslang och möjligheten att därigenom kunna se regnbågen. En annan elev tog upp hur diamanter kan vara ett sätt. I försök att skapa en större kunskapsgrund för alla elever i lärandeprocessen delades de upp i två mindre grupper för att tillsammans ventilera kunskap som de sedan också skulle redogöra kort för. Engagemanget var tydligt då de i båda grupperna gemensamt hade ritat ner processen. Vid lektionen användes material såsom overhead-apparat, prisma, ett vattenprisma, såpvatten (som dock aldrig fungerade) och en cd - skiva. Vattenprismat var ett helt oplanerat användningsinnehåll men som jag således tror hjälpte till i undervisningssammanhanget, då brytningen av ljuset underlättade att förklara. Hade det inte funnits på den skola där jag utgör den verksamhetsförlagda utbildningen hade jag heller aldrig haft chansen att använda det. Plötsligt under genomgången visade en av eleverna på uppmärksamheten att ha hittat en regnbåge under en bänk.

Det jag hade önskat var att eleverna själva hade fått testa sig igenom de olika tillvägagångssätten för en djupare och kanske mer befäst kunskap, att uppleva genom alla sinnen. Däremot ansåg läraren som iakttog att genomgången av de olika materialen var kort och bra och högst anpassad efter deras nivå. Det vill säga vem är det vi undervisar? Dessutom som nämnts i tidigare inlägg visade deras alster i form av skrift och bild att de har förstått vad som behövs för att kunna se en regnbåge. Bland annat skriver en elev att "solen speglar sig mot vattendropparna och det blir en regnbåge" eller varför inte "regnbågen står i sol". En annan utsaga är att "först regnar det och sedan blir det fuktigt och blandas med solljus. Då blir det en regnbåge". Hela klassen visade på stort deltagande, det går delvis att relatera till upptäckten under bänken.

Referens

Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

2 kommentarer:

  1. När jag genomförde min lektion om regnbågen fick eleverna gruppvis själva genomföra de olika experimenten. På planeringsstadiet såg det ut att bli kaotiskt och jag fick rådet av vissa medlemmar i min grupp att inte genomföra det. Vid själva genomförandet visade det sig att det var det inslaget i lektionen som uppskattades mest av eleverna. Till och med de elever som i vanliga fall brukar ha svårt att ta till sig instruktioner, lyssnade till mig och skötte sig utmärkt. Jag känner att i och med att jag litade till dem och gav dem ansvar, fick de också chansen att visa att de kunde bete sig ansvarsfullt.

    SvaraRadera
  2. Fast jag tror att det ofta är vi vuxna själv som ser det ur ett kaotiskt perspektiv. Det handlar ju som du säger om ett förtroendeutbyte. Det är även en fråga om de valmöjligheter jag har som lärare. Det moment där de blev indelade i grupper om två var tillräckligt för att få dem att ta ansvar. Det visade sig ju i det engagemang de tog i att också rita ner processen utan att jag faktiskt hade nämnt det.

    SvaraRadera