Eyjafjallajökull

Tänk att naturens makter kan göra så all flygtrafik läggs ner under en tid. Ingen har väll missat vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott på Island och inte minst den aska som den har spridit ut i Europa. Vi har skrivit tidigare i inlägg ur vi människor är beroende av teknik och här kan vi ge ett bra exempel för det. Över en veckas tid har flygtrafiken i Europa varit ur balans och flera 1000 människor har suttit fast och sitter fast i andra länder och vet inte hur de ska ta sig hem? Det är även människor som sitter fast här i Sverige som inte kommer hem till sitt hemland samt svenskar som tänkt åka på semester. Tänk att en sådan här vulkan kan ställa till med så mycket besvär i en hel värld med tanke på att den finns på lilla ön Island i nordliga Europa.

Det jag tycker medierna har glömt bort lite är människorna som bor på Island. Det kommer att ta en lång tid innan all aska som lagt sig som ett tjockt täcker över marken kommer att försvinna från deras egendomar, hur ska deras djur kunna beta? Tänk att leva i ett grått landskap och man inte veta när vulkanen kommer att släckas igen? Är det någon idé att börja röja upp allt?

Många tankar har väckts hos mig när det gäller Eyjafjallajökulls utbrott och askspridning. Jag hörde på tvn att intresset för vulkaner har ökat markant hos barn under den senaste veckan och att experiment som går att köpa på leksaksaffärer har varit populärt. Jag tycker att skolorna bör ta till vara på det som hänt på Island nu och prata med barnen om vulkaner. Mycket annat inom naturkunskap just nu kanske inte är lika viktigt. Det är inte ofta barnen får vara med om att en vulkan så pass nära Sverige får utbrott och jag tror att det ligger i barns intresse att arbeta med det också. Vad tror ni? Sjöberg (2010) menar att det är viktigt att vi tar reda på vad eleverna vill lära sig, så om man skulle ta upp vulkaner som ämne inom naturvetenskap så måste vi ta reda på vad de vill ha reda på om vulkaner. Jag tror att vi automatiskt kommer in på olika viktiga delar gällande vulkaner då med tanke på att om ett barn vill ha reda på en sak så måste läraren ofta berätta andra bakomliggande saker för att barnet ska förstå.

Referenser:

Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Lektion/samling i skola och förskola

Det var intressant att genomföra lektionen och samlingen om regnbågen där målet från kursplanen för naturorienterade ämnen var att "tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet" (http://www.skolverket.se/, 2010-04-25). I förskolan var målet från Lpfö 98 (2006) "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker" (s. 9). Det är ganska många veckor sedan dessa genomfördes och Anna har skrivit om hennes upplevelser och tankar men det är ändå intressant att skriva om och dela med sig av. I samlingen skulle barnen skapa var sin regnbåge på något sätt men alla valde att måla med vattenfärg. Detta kan ha berott på att barnen inspirerade varandra eller att det helt enkelt var det som såg mest inbjudande ut av det som stod på bordet. Under arbetets gång så pratade vi om hur en regnbåge blev till och alla svarade att det behövdes sol och vatten. Detta hade inte samtliga svarat under intervjuerna så min uppfattning är att barnen lärde sig av varandra. Det var särskilt ett barn som vågade gå sin egen väg i sin målning av regnbågen. Det märktes att detta barn hade en klar bild av regnbågen, men det var inte som en halvcirkel utan istället som rektanglar som han fyllde hela pappersarket med. Frågor ställdes men jag fick aldrig helt klart för mig varför detta barn såg regnbågen som rektanglar men det var en intressant synvinkel. Jag kunde här ha ställt ännu fler utmanande frågor. Vid återsamlingen med barnen var hade alla barn med att det behövdes sol och regn eller bara något utav det men framkom att barnen lärt sig en del om hur regnbågen uppstod. Därför skulle det varit roligt att fortsätta med ytterligare en samling där barnen fick se hur regnbågen kunde skapas av olika material inomhus, precis som eleverna i skolan fick göra.

I skolan fick eleverna gissa om ett visst material skulle kunna skapa en regnbåge om ljus tillfördes från en oh-apparat. Föremålen som testades var en prisma, CD-skiva, bok och pennor. Efter att eleverna gissat och vi gemensamt testat föremålen så drogs slutsatsen att det som är genomskinligt eller blankt kan skapa en regnbåge. Sedan pratades om vad som behövdes för att det skulle bli en regnbåge utomhus och eleverna fick sedan rita och skriva sina tankar på ett papper. Alla elever hade uppfattningen att det behövdes sol och vatten. Majoriteten skrev sol och regn men en elev skrev att det behövdes sol och dagg. Eleverna hade liknande uppfattningar om hur regnbågen blir till vid intervjun innan lektionen och vid återsamlingen där alla svarade att det behövdes sol och regn. Det som jag hade gjort annorlunda om jag haft lektionen idag är att jag skulle ha pratat om vilka färger regnbågen har och i vilken ordning dessa är. Visserligen fanns inget mål om det och jag ser det inte som nödvändigt att kunna det men eleverna gav uttryck för att vilja veta mer om färgerna. Vilket visades genom att frågor ställdes om vilka färger det var och om han/hon fick ta en viss färg eller om det som målats var rätt. Jag kunde även ha varit tydligare i genomgången och gått in mer på hur det kan bli färger när ljuset går genom droppen eller prisman. Det hade kanske gett eleverna en större mening med att kunna att det behövs regn och sol. Om jag skulle ha haft ytterligare en lektion så är det också det som jag skulle gå igenom på ett så lätt sätt som möjligt. Dessutom skulle jag låta eleverna experimentera mer själva.

Referenser

Skolverket [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3878/titleId/NO1010%20-%20Naturorienterande%20ämnen [2010-04-25]

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Sammanfattning av Regnbågen

(Sammanställt av grupp 7b)

Regnbågen

Det krävs både regn och solsken för att en regnbåge ska uppstå. Solljuset är sammansatt av flera olika färger trots att det ser ut att vara vitt. Solstrålarna som passerar genom regndropparna delas upp i de olika färgerna, precis som i ett glasprisma och fenomenet regnbågen uppstår (Richters, 1991). Placeringen av regnbågens olika färger är enligt följande, röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett och det beror på att ljus av olika våglängder bryts olika mycket av vattendropparna. Vitt solljus består av de uppräknade färgerna och rött har den längsta våglängden och violett har den kortaste (http://www.smhi.se, 2010-02-16). Lättast att komma ihåg färgernas ordning är att tänka ROGGBIV. Vi människor kan enbart se hälften av regnbågen som egentligen är en hel cirkel. Vid flygningar eller högt upp på ett berg kan det hända att man får uppleva regnbågen som en helcirkel (illvet.se, 2010-02-17). Den som kom att vara den första som kunde förklara en regnbåges uppkomst var René Descartes, men Isaac Newton var den förste som kunde beräkna ljusets spridning och förklara varför två regnbågar kan visas, skriver Burnie (1992).

Regnbågen kan vara både sekundär och primär enligt Burnie (1992). I den primära så reflekteras ljuset enbart en gång genom vattendroppen. Ljuset sprids när den går in och ut ur regndroppen. I den sekundära regnbågen så reflekteras ljuset två gånger i vattendroppen och sprids från droppen i en skarpare vinkel än den primära. Färgerna i den sekundära bågen är även omkastade och ses utanför den primära. I primärbågen kommer ljuset in i droppens översida och i sekundärbågen i droppens undersida. Det är även möjligt att det uppstår fler än två bågar men för varje reflektion blir bågen svagare. Den sekundära bågens färger är omvända i jämförelse med den primära. En tredje båge skulle dock ha samma färgordning som den primära. För mer information om primär och sekundär hänvisas till inlägget Materia- teknik- primär och sekundär.

Liv

Myter om regnbågen
Tillhagen (1991) beskriver att i den nordiska mytologin är regnbågen bron mellan jorden och Valhall, där kallas den bron Bifrost. Regnbågen kom för många att bli en bro, båge eller stege mellan himmel och jord. Enligt nationalencyklopedin är en föreställning att det är en bro mellan jorden eller dödsriket och himlen (http://ne.se.persefone.his.se/lang/regnbÃ¥ge/291824 2010-02-16). Den uppfattades även som så av antikens greker. Burnie (1992) hänvisar till bibeln som uppger att regnbågen är ett tecken på himlen som visar att syndafloden inte ska uppstå igen.

Sagorna säger att den som gräver vid regnbågens fot ska hitta en kittel med guld. Denna är dock omöjlig att hitta eftersom regnbågens läge förändras med den som betraktar den. Andbert (1995) säger att då människan rör på sig och har solen i ryggen förflyttar sig även regnbågen. I västra Tjeckien till exempel, får skattletarna söka förgäves då dessa ska söka efter den plats där regnbågen tre söndagar i rad går ner, för där finns skatten. I södra Österrike ska det vara tillräckligt att kasta hatten över regnbågen och då den kommer ner är den fylld med slantar av rödaste guld. Kastar man i Tyskland in en järnbit i regnbågen förvandlas den till rent guld (Tillhagen, 1991). Detta är enbart några exempel på tron att regnbågen bär på en skatt. Fler myter finns om regnbågen som bland annat att regnbågen skulle vara en orm som äter upp människor eller att om en flicka går under regnbågen så skulle hon förvandlas till en pojke. För mer information hänvisas till inlägget Liv – myter om regnbågen.

Fotosyntes
Jorden befinner sig i ett energiflöde. Från solen är det kortvågig stålning som strömmar in mot jorden och långvågig strålning lämnar den. Dess reglering är självgående och därför upprätthålls strålningsbalans eller energibalans. Det vill säga att inflödet är lika med utflödet. Växter har en avgörande roll för människans energiförsörjning. Den inkommande strålningsenergin från solen omvandlas till kemisk energi genom växternas fotosyntes (Andersson, 2008). Formeln för fotosyntes är koldioxid + vatten + ljusenergi® socker (glukos) + syre och innebär att koldioxid och vatten med hjälp av solljus ombildas till socker och syre. Detta är möjligt hos växter, alger och vissa bakterier www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Cirka en tredjedel av all fotosyntes sker i växtriket på land och två tredjedelar i algerna i havet (Aha, 2004). Fotosyntesen är den mest betydelsefulla kemiska reaktionen för livet på jorden för både växter och djur. Djuren behöver andas syre och näring från glukosen som bildas i fotosyntesen. Det syre som djuren andas är det syre som växterna själva inte behöver. Därför är fotosyntesen en oerhört viktig förutsättning för livet på jorden www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes (2010-03-14). Energin kan alltså användas till bränsle och mat och det innebär att fotosyntesen är en energiomvandling (Andersson, 2008). För mer information om fotosyntesen hänvisas till inlägget Liv – fotosyntes.

Energi

Ljus
Historiskt sett har det funnits två tankar om ljuset enligt Magnusson (1998). Den ena stod Isaac Newton för, som hävdade att ljuset består av en ström av partiklar. Christian Huygen såg istället ljuset som vågrörelser. I dagens samhälle ser vi ljusets uppträdande som både partikelström och våglängd beroende på ett experiments art. Till exempel menar Burnie (1992) att ljuset som partiklar studsar mot en spegel i en jämn ljusstråle på olika delar av spegeln. Partiklarna reflekteras i omvänd ordning. Är spegeln ojämn fungerar dock inte detta eftersom partiklarna då reflekteras åt olika håll. Med ljuset som vågor reflekteras ljuset i samma vinkel som infallet skedde i, vilket gör att spegelbilden blir vänd på sidan. Hewitt (1998) redogör att en total inre reflektion visar sig i material där hastigheten av ljuset är mindre än ljuset på utsidan. Hastigheten på ljus är mindre i vatten än i luft så alla ljusstrålar som når vattenytan vid en vinkel av 48 grader reflekteras tillbaka i vattnet. En fullständig inre reflektion av ljus sker i glas som är omringat av luft, på grund av att hastigheten av ljuset i glas är mindre än i luften. Den kritiska vinkeln för glas är ungefär 43 grader men det är också beroende på vilken typ av glas det är. Det betyder att ljus som har större vinkel än 43 grader reflekteras helt. Ljuset visar sig inte bakom denna vinkel utan istället så reflekteras allt tillbaka i glaset, detta oberoende om utsidan på ytan bär på smuts eller damm.

Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner Godée (2008) skriver att det går att se hur ljuset ändrar riktning vid övergången mellan olika material såsom exempelvis luft, vatten eller glas. Det beror på att ljuset ändrar hastighet. Ljuset går betydligt långsammare i vatten och glas som är tätare ämnen än luft. Ljustrålarna bryts mellan ämnena. Magnusson (1998) menar att ljusets hastighet i luft är 340 m/s i kontrast till 200 000 km/s i glas och 225 km/s i vatten. Frekvensen (antalet svängningar under en viss tid) i alla material förblir den samma men våglängden blir kortare. Det är frekvensen som bestämmer ljusets färg. För mer information om ljusets hastighet och frågorna varför himlen är blå och varför regnbågen är formad som en båge hänvisas till inlägget Energi - ljus.

Ögat
Ögats uppbyggnad är bestående av en optisk del som är bildskapande och en näthinna som registrerar bild med ljuskänsliga sinnesceller som gör bilden till nervsignaler som nervsystemet kan behandla http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/öga/352451 (2010-03-14). På samma sätt som en positiv lins bryter ljuset i en kamera, bryter ögat ljuset. När ljuset träffar ögat samlas det ihop av ögats hornhinna, kammarvatten, lins och glaskropp. Därigenom uppstår bilder på näthinnan i ögat. Det är särskilda synnerver som överför informationen från näthinnan till hjärnan som tolkas så att vi människor kan se. Regnbågshinnan kallas även iris och är den färgade delen i ögat, den fungerar som en bländare. I ögats mitt finns en öppning, pupillen. När det är mörkt öppnar sig pupillen för att släppa in mer ljus. Öppningen drar sig samman vid starkt solsken. Näthinnan har två slags sinnesceller, tappar och stavar. Det är stavarna som sköter synen vid skymning. Det är svårare att urskilja färger i skymning på grund av att stavarna reagerar likadant för olika färger. Tapparna är mindre ljuskänsliga än stavarna, men de ger en skarp och färgrik bild genom att en del tappar är känsliga för gulgrönt, en del för blått och en del för rött ljus (Aha, 2004). Ögat är alltså viktigt för livet då det ger oss möjlighet att uppfatta vår omvärld med hjälp av seende. Det finns olika former av ögon som är anpassade efter djurens olika behov. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/öga/352451 (2010-03-14).

Färg
När den elektromagnetiska strålningen som ljuset består av träffar ögats näthinna uppfattas den i färg. Färg är ett synintryck och existerar egentligen inte. Elektromagnetisk strålning har både en vågegenskap och en partikelegenskap. När det gäller färger är det lättast att ta tillvara på vågegenskaperna. Det som skiljer vågorna åt är dess våglängd. Ljus har våglängder, ett spektrum mellan ungefär 400 och 700 nm. Dessa vågor uppfattas som ljus när celler i ögats näthinna reagerar på dem och skickar signaler genom synnerven till hjärnan och på så sätt till medvetandet. Näthinnan består av fyra olika typer av ljuskänsliga celler. Enbart en typ av ljuskänslig cell i näthinnan visar påverkan från ljus i allmänhet. De övriga tre påverkas maximalt på var sin ljusvåglängd, cirka 440 nm (blått synintryck), 540 nm (grönt färgintryck) och 650 nm (rött färgintryck). Färg är en upplevelse av medvetandet och en färgad yta utsänder eller reflekterar endast elektromagnetiska vågor. Vi människor ser en yta som vit eller grå när solljus träffar en yta som reflekterar alla färger till lika stor del inom det synliga spektrumet. Vid undersökande av ljus från en vit yta och brytningen i en prisma så ser man att ljuset i själva verket består av ett flertal olika färger. Det är alltså inte prisman som skapar färgerna, den visar endast att färgerna finns i vitt ljus. Somliga färger sugs upp av ytan och dessa saknas därför i det reflekterade ljuset. Ytan betraktas som färgad och färgen bestäms av vilka våglängder som reflekteras. Eftersom färg i grunden är subjektiva upplevelser är det väldigt svårt att beskriva dem (Aha, 2004).

Anledningen till att vi har förmåga att uppfatta gult beror på att när synceller reagerar starkast på rött respektive grönt ljus och möts av ljus med en våglängd på runt 600 nm sänder båda celltyperna en signal till hjärnan och kombinationen uppfattas som gult.
För information om även färgblindhet hänvisas till inlägget Energi - färg.

Materia

Vatten
Vattnets kemiska beteckning är H2O som symboliserar att vattnet är en förening med väte och syre. Vattnets former varierar och förekommer på tre olika sätt, i fast form som is, i gasform som vattenånga och i flytande form. Merparten av snön och isen finns i ismassorna runt polerna och i glaciärerna och inlandsisar. I atmosfärens nedersta delar och även i markens övre skikt hittar man vatten i gasform. Cirka 97 procent av allt vatten på jorden samlas i oceanerna (Elementa, 1988).Vattnet ingår i ett omlopp som är ständigt, där vattnet går från haven, sjöarna och avdunstar från marken för att bli vattenånga som i atmosfären bildar moln och nederbörd.

Storleksmässigt varierar regndroppar, där varje enskild droppe består av ungefär en miljon molndroppar. En normalstor regndroppe är cirka tre millimeter i diameter (Westin Bergh, 2004). Grimvall (1993) skriver att en liten vattendroppe är nästan helt sfärisk och de stora vattendropparna har formen av en liten bulle med den platta sidan vänd neråt. En millimeter regn motsvarar en liter regn på en kvadratmeter yta. Vid skyfall kommer det en millimeter regn per minut (Westin Bergh). Vattendroppar kan vid vissa omständigheter bli underkylda. Trots det att temperaturen ligger under noll grader så är de fortfarande i flytande form. Då vattendropparnas storlek är skiftande påverkar det hur vi människor ser regnbågen, exempelvis dimbåge och om vi ser både den primära och sekundära regnbågen (Juul Nielsen, 2008)

Det är inte enbart i vatten som en regnbågsliknande effekt kan framträda utan det kan även framträda med hjälp av prismor eller olja. Detta fungerar för att ljuset får samma brytning som i vattendroppar. Färgerna i såpbubblan förklaras med att ljuset bryts i såpbubblans yta och gränsskiktet mellan ytan och luften inuti. Färgerna som syns varierar beroende på tjockleken på såpbubblans hinna eftersom detta förändrar vilken vinkel som ljusets bryts i och på så sätt vilken färg vi ser. Ett liknande tillvägagångssätt uppstår i olja och vatten då ljuset bryts i ytan med olja och gränsskiktet mellan oljan och vattnet http://www.fysik.org/ (2010-04-04). Regnbågar kan även uppstå i månens ljus och kallas då månbåge. Dimbåge har namnet efter dimman men kan även uppkomma vid vattenfall. Regnbågen i vattenfallet bildas av vattenbruset i vattenfallet (Juul Nielsen, 2008). Dimbågen är möjlig med hjälp av månens ljus istället för solen. Dimman består av mycket små droppar som gör att färgerna breds ut och som i sin tur gör regnbågen bred och vitaktig (a.a.). Detta är en av de mer sällsynta regnbågarna, säger Svahn (2008). Orsaken till att dessa ofta skådas vita eller grå är på grund av att ögat tappar en stor del av sitt färgseende på natten som istället är koncentrerat på svart eller vitt (a.a.). För mer information om vatten hänvisas till inlägget Materia - vatten.

Teknik

Vad är teknik?
Lindgren (1996) lyfter fram att teknikhistorien innehåller förklaringarna bakom det samhälle och den teknik människan idag lever med. Den är öppen för oss att analysera, beskriva och begrunda som en del av utvecklingens facit. Sundin (2006) påpekar att vi aldrig kommer att få veta exakt när, hur och varför våra förfäder på ett medvetet sätt började använda sig av redskap och andra hjälpmedel.

Enligt Sjöberg (2010) är skillnaden mellan naturvetenskap och teknik att naturvetenskapen fokuserar på varför-frågor och tekniken på hur-frågor. Naturvetenskapen producerar tankar och föreställningar medan tekniken resulterar i produkter. Ginner och Mattsson (1996) skriver att med ett enkelt förklaringssätt så kan teknikens utveckling förklaras med att delarna energi, materia och information möts. Vidare hävdar de att teknik inte enbart är maskiner och verktyg utan något som människan sätter mellan sig själv och omgivningen för att tillfredsställa sina behov. Nationalencyklopedin ger även en förklaring för teknik som överensstämmer med Ginner och Mattsson (1996) men påpekar att teknik inte är tillämpad naturvetenskap utan att kunskap inom naturvetenskap ofta uppstår ur användandet av teknik. Vi ser att tekniken finns överallt och därför kan teknik ingå i samtliga områden som tagits upp. Med sammanfattade ord så menar Ginner och Mattsson att naturvetenskapen är naturgjord och tekniken är människogjord.

Kursplanen för teknik skriver följande ”utifrån ett praktiskt och undersökande arbete åskådliggörs både den tekniska utvecklingsprocessen – problemidentifiering, idé, planering, konstruktion, utprövning och modifiering – och hur den teknik som omger oss är länkad till olika och ofta inbördes beroende system” (Skolverket, 2008, s. 117). Eleverna kan genom tekniken omvandla det vita ljuset och prisman till en regnbåge eller rättare sagt till regnbågens färger. Innan detta kan eleverna arbeta utifrån alla de delar som kursplanen belyser ovan. Alltså kan vi genom tekniken få en större förståelse för hur regnbågen skapas och vad som krävs för att en regnbåge ska uppstå. Vi upprepar det som av naturen är skapat, via teknik. Regnbågen är naturgjord men med teknik blir den människogjord. För mer ingående information om vilka mål vi behandlat inom tekniken hänvisas till inlägget Teknik.

Bilden är tagen i Askersund sommaren 2009 och här kan man se ganska tydligt en primär och sekundär regnbåge

Referenser

Aha. (2004). Stockholm: Bertmarks Förlag AB.

Andbert, P-G. (1995). VÄDERPRAKTIKAN. Halmstad: Bokförlaget Spektra AB.

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Burnie, D. (1992). LJUS - från solgudar till laserljus, hologram och rymdljus-ljuset i närbild. Stockholm: Bonniers Juniorförlag AB.

Elementa (1988). Jord, berg, luft, vatten. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Grimvall, G. (1993). Varför är himlen blå? Västerås: ICA Förlaget AB.

Hewitt G, P. (1998). (Eighth Edition). Conceptual Psycics. United States of America: R. R. Donelley & Sons Company.

Illustrerad vetenskap. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://illvet.se/ [2010-02-17].

Juul Nielsen, L. (2008). Naturens krafter. Köpenhamn: Bonnier Publications.

Lindgren, M. (1996). Några tankar kring Christopher Polhems teknikpedagogik. I T. Ginner & G. Mattson, (red.). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
(s. 110 - 120).

Magnusson, K. (1998). Ljus och LCD – teknik. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: www.ne.se.persefone.his.se/enkel/fotosyntes [2010-03-1].

Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: http://ne.se.persefone.his.se/lang/regnbÃ¥ge/291824 [2010-02-16].

Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: http://ne.se.persefone.his.se/lang/teknik [2010-04-07].

Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/öga/352451 [2010-03-14]

Nationellt resurscentrum för fysik. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.fysik.org/ [2010-04-04].

Richters. (1991). HIMMELEN HAVET & JORDEN. Malmö: Richters Förlag AB.
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Smhi [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regnbage-1.3891 [2010-02-16].

Sundin, B. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Svahn, C. (2008). Stora boken om naturfenomen. Stockholm: Bokförlaget Semic.

Tillhagen, C-H. (1991). Himlens stjärnor och vädrets makter. Stockholm: Natur och Kultur.

Westin Bergh, M. (2004). VÄDRET. Stockholm: Natur och Kultur/Fakta.

Vad händer när isen smälter?

Senaste dagarnas nyheter har till stor del handlat om vulkanens Eyjafjallajökulls utbrott och hur detta påverkar glaciären. Här är det ganska självklart att smältvattnet påverkar landet eftersom vattnet lägger sig ovanpå isen. Däremot har jag länge funderat och försökt hitta svar på hur havsnivån kan stiga när en glaciär smälter efter att Andersson (2008) lyft fram frågan. Kan tyckas som en ganska självklar fråga eftersom det självklart blir mer vatten i flytande form när den fasta formen smälter. Men samtidigt så har samma vatten funnits tidigare, inget har tillförts, bara ändrat form. Detta samtidigt som "http://ne.se.persefone.his.se/lang/smältpunkt">http://ne.se.persefone.his.se/lang/smältpunkt (2010-04-12) menar att vattnets volym är större som fast form än flytande form. Men samma vattennivå hålls ändå när isen smälter i ett vattenglas. Enligt http://ne.se.persefone.his.se/exp/om-all-is-pÃ¥-jorden-smälter20i_h_word=vad+skulle+hända+om+all+is+smälter (2010-04-12) så skulle havsytan stiga ungefär 70 m om alla is smälte. Varför är det så?

Detta kanske inte en fråga som tas upp i undervisningen i förskolan eller i grundskolans tidigare år men jag anser att det är viktigt att ha en undervisning där barnen/eleverna inbjuds till att ställa frågor. Det är även något som Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) framhåller som viktigt. Då barnen/eleverna ställer frågor så visas nyfikenhet som Lpo 94 (2006) framhäver att skolan ska bidra till och Lpfö 98 (2006) framhäver att barngruppen ska vara en aktiv del i utvecklingen. Då kan tillexempel ett vattenglas med is i användas och eleverna får sedan fundera på vad som händer när isen smälter.

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Nationalencyklopedin [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://ne.se.persefone.his.se/exp/om-all-is-på-jorden-smälter?i_h_word=vad+skulle+h%C3%A4nda+om+all+is+sm%C3%A4lter [2010-04-12]
Nationalencyklopedin [Elektronisk]. Tillgänglig: http://ne.se.persefone.his.se/lang/smältpunkt [2010-04-12]
Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Lärandetillfälle i ett skolperspektiv

Vid den lektion som utfördes på skolan om regnbågen iakttog den lärare jag har som handledare. Ett av de uppsatta och nedbrutna lärandemålen för eleverna var att kunna förstå hur regnbågen uppkommer, och utifrån kursplanen för skolan lyder det som följer att "tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet" (Skolverket, 2008, s. 48).

Underlaget Concept Cartoon skapade en utgångspunkt vid själva undervisningstillfället men först fick eleverna delge sina kunskaper om hur regnbågen uppstår. Flera av eleverna i skolklassen kunde beskriva hur det är möjligt att se en regnbåge. En av dem blandade in funktionen av en vattenslang och möjligheten att därigenom kunna se regnbågen. En annan elev tog upp hur diamanter kan vara ett sätt. I försök att skapa en större kunskapsgrund för alla elever i lärandeprocessen delades de upp i två mindre grupper för att tillsammans ventilera kunskap som de sedan också skulle redogöra kort för. Engagemanget var tydligt då de i båda grupperna gemensamt hade ritat ner processen. Vid lektionen användes material såsom overhead-apparat, prisma, ett vattenprisma, såpvatten (som dock aldrig fungerade) och en cd - skiva. Vattenprismat var ett helt oplanerat användningsinnehåll men som jag således tror hjälpte till i undervisningssammanhanget, då brytningen av ljuset underlättade att förklara. Hade det inte funnits på den skola där jag utgör den verksamhetsförlagda utbildningen hade jag heller aldrig haft chansen att använda det. Plötsligt under genomgången visade en av eleverna på uppmärksamheten att ha hittat en regnbåge under en bänk.

Det jag hade önskat var att eleverna själva hade fått testa sig igenom de olika tillvägagångssätten för en djupare och kanske mer befäst kunskap, att uppleva genom alla sinnen. Däremot ansåg läraren som iakttog att genomgången av de olika materialen var kort och bra och högst anpassad efter deras nivå. Det vill säga vem är det vi undervisar? Dessutom som nämnts i tidigare inlägg visade deras alster i form av skrift och bild att de har förstått vad som behövs för att kunna se en regnbåge. Bland annat skriver en elev att "solen speglar sig mot vattendropparna och det blir en regnbåge" eller varför inte "regnbågen står i sol". En annan utsaga är att "först regnar det och sedan blir det fuktigt och blandas med solljus. Då blir det en regnbåge". Hela klassen visade på stort deltagande, det går delvis att relatera till upptäckten under bänken.

Referens

Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Lärandetillfälle i ett förskoleperspektiv

Som nämnts i ett tidigare blogginlägg angående regnbågen som ämne under en samling fick förskolebarnens upplevelser och egna uppfattningar av regnbågen stå i fokus under genomförandet, där de fick skapa regnbågen genom att måla, det fanns andra alternativ till annat material. Det föll sig självfallet äkta att allt material skulle vara i regnbågens färger, såsom tjockare papper, avklippta sugrör i småbitar och glansigt papper. Silkespapper stod som ett av alternativen men detta saknades på den förskola där jag utgör min verksamhetsförlagda utbildning. I lektionsplaneringen var ett av strävansmålen utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att barnen bland "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker" (s. 9). Konkretiserat innebar det att de skulle skapa en egen regnbåge med hjälp av olikartat material. Först fördes en diskussion med barnen om de hade sett regnbågen och de åtta barn som var med visade alla att de hade någon form av erfarenhet av fenomenet. Det resulterade i en naturlig diskussion när några av barnen tog upp att det behövs regn och sol för att en regnbåge ska uppstå. Barn besitter olikartad kunskap men de har alltid någon form av kunskap. Ett barn hade upplevt två regnbågar samtidigt och ett annat barn hade sett regnbågen på natten. Jag fick också lära mig om hur månstenar ramlar ner ifrån himlen.

Eftersom den halva basgrupp jag ingår i på Högskolan enbart består av tre deltagare beslutade vi om att en av pedagogerna ute i själva verksamheten skulle iaktta min samling, vilket också kan inge reflektioner utanför de ramar vi som studenter planerar inom. Pedagogen bistod med en stencil över färgernas placering i regnbågen som hon ansåg att varje barn i barngruppen skulle få ta del av. Vad är det då i själva samlingen som blir viktigt? Denna stencil användes aldrig mer än till den diskussion som ägde rum med barnen innan genomförandet, då färgerna är ett inneboende element i regnbågen. Samlingen om regnbågen skapade mycket funderingar hos mig huruvida det är färgernas placering eller tekniken att skapa en regnbåge med stöd av olikartat material som är viktigt? Färgernas ordning kommer väl så småningom och huvudsaken är väl att färgerna är medräknade. Jag anser det olika materialanvändandet vara viktigare och det kommer ju också att vara genom tekniken som de senare "lär känna" regnbågen, dock med något annorlunda stoff. De barn som deltog var alla aktiva och engagerade och målade sin egen form av regnbågen och flertalet av dem använde sig av varierande material.

Samlingen och ämnet regnbåge medförde ännu ett arbetspass med andra barn i barngruppen. Från början var tanken att måla med fönsterfärg men då det inte fanns tillräckligt av denna provade vi istället på att måla med mer tjockflytande färger på ett transparent papper för att tillslut fästa dessa mot fönsterrutorna på förskolan. Förr eller senare kommer solen att lysa igenom målningarna och det kan möjligen erbjuda ett gott lärandetillfälle att diskutera hur solen hjälper till vid processen. Barnens målningar gav mig svar på att färgernas ordning nog trots allt inte är det väsentligaste. Dessvärre togs inga bilder vid det första tillfället men här kommer det smakprov från det sistnämnda. Är de inte urläckra?

Exempel på rund regnbåge

Referens

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan. (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.

Teknik

(Sammanställt av grupp 7b)

Vad är teknik?

Lindgren (1996) lyfter fram att teknikhistorien innehåller förklaringarna bakom det samhälle och den teknik människan idag lever med. Den är öppen för oss att analysera, beskriva och begrunda som en del av utvecklingens facit. Men Sundin (2006) påpekar att vi aldrig kommer att få veta exakt när, hur och varför våra förfäder på ett medvetet sätt började använda sig av redskap och andra hjälpmedel.

Enligt Sjöberg (2010) är skillnaden mellan naturvetenskap och teknik att naturvetenskapen fokuserar på varför frågor och tekniken på hur frågor. Naturvetenskapen producerar tankar och föreställningar medan tekniken resulterar i produkter. Ginner och Mattsson (1996) skriver att med ett enkelt förklaringssätt så kan teknikens utveckling förklaras med att delarna energi, materia och information möts. Vidare hävdar de att teknik inte enbart är maskiner och verktyg utan något som människan sätter mellan sig själv och omgivningen för att tillfredsställa sina behov. Nationalencyklopedin (2010-04-07) ger även en förklaring för teknik som överensstämmer med Ginner och Mattsson (1996) men påpekar att teknik inte är tillämpad naturvetenskap utan att kunskap inom naturvetenskap ofta uppstår ur användandet av teknik. Vi ser att tekniken finns överallt och därför kan teknik ingå i samtliga områden som tagits upp. Med sammanfattade ord så menar Ginner och Mattsson (1996) att naturvetenskapen är naturgjord och tekniken är människogjord.

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) säger att det ska vara en strävan att barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker" (s. 9). Kursplanen beskriver att eleverna i slutet av det femte skolåret ska kunna "redogöra för, inom några väl valda bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ" (Skolverket, 2008, s. 118).

Kursplanen för teknik skriver följande ”utifrån ett praktiskt och undersökande arbete åskådliggörs både den tekniska utvecklingsprocessen – problemidentifiering, idé, planering, konstruktion, utprövning och modifiering – och hur den teknik som omger oss är länkad till olika och ofta inbördes beroende system” (Skolverket, 2008, s. 117). Eleverna kan genom tekniken omvandla det vita ljuset och prisman till en regnbåge eller rättare sagt till regnbågens färger. Innan detta kan eleverna arbeta utifrån alla de delar som kursplanen belyser ovan. Alltså kan vi genom tekniken få en större förståelse för hur regnbågen skapas och vad som krävs för att en regnbåge ska uppstå. Vi upprepar det som av naturen är skapat, via teknik. Regnbågen är naturgjord men med teknik blir den människogjord.

Referenser

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, M. (1996). Några tankar kring Christopher Polhems teknikpedagogik. I T. Ginner & G. Mattson, (red.). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
(s. 110 - 120).

Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: http://ne.se.persefone.his.se/lang/teknik [2010-04-07].

Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan. (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Sundin, B. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Bild: http://webshop.tomtit.se/product.asp?product=631

Färgblindhet

På grund av att regnbågen innehåller många färger och att färgerna har varit en viktig del i undervisningen av det valda ämnesområdet anser jag att det kan vara viktigt att tänka på att vissa människor är färgblinda och i och med detta inte kan uppfatta alla färger. Enligt http://www.ne.se/ (2010-04-11) och som vi tidigare nämnt i inlägget Energi-färg beror detta på att tapparna på näthinnan är felaktiga vilket resulterar i att alla färger inte kan uppfattas, flera former av färgblindhet finns. Färgblindhet kan vara både ärftlig och förvärvad men den ärftliga versionen är vanligare hos män än hos kvinnor eftersom färgblindheten finns i X-kromosomen men för att den ska visas hos kvinnor måste den finnas i båda X-kromosomerna. Om färgblindheten istället är förvärvad beror detta på att synnerven eller näthinnan blivit skadad eller inflamerad, http://www.ne.se/ (2010-04-11).

I Lpo 94 (2006) och Lpo 98 (2006) framhävs att hänsyn ska tas till alla barn/elever. Detta är mycket viktigt att tänka på då ett barn/elev har svårt att se färgerna på rätt sätt. Alla barn och elever som vi hade samling och lektion med hade ett normalt färgseende men det kunde ha varit någon som inte hade det och den tanken hade inte jag innan. Dock är det en kunskap som jag kommer att ta med mig i framtiden för all undervisning. Jag tycker att det är en utmanande tanke att inte kunna utgå från att alla ser samma färg för egentligen gäller det all undervisning. Hur vet vi vad det är eleverna egentligen ser och uppfattar i undervisningen?

Referenser
Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: http://ne.se.persefone.his.se/lang/färgblindhet [2010-04-11]
Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Bild från http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspxid=14629&del=1#Inledning [2010-04-11]

Naturens biologi

(Sammanställt av basgrupp 7)

Efter två olika tillfällen har en av högskolans lärare Stellan Sunhede nu bjudit på mycket fakta om naturens olika fenomen inom ämnet biologi. Vissa delar av undervisningen har varit mer detaljerad än andra och det ska nämnas att han är mycket kunnig inom sitt område. Föreläsningarna är tillhörande en kommande exkursion inom undervisningen och gruppen väntar nu med spänning på den. På ett relativt likvärdigt sätt lyfter de båda läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och skolan (Lpo 94) fram att barn och elever ska kunna erhålla en kunskap om växter och djur.

Bakterier
På den första föreläsningen (Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100315) handlade genomgången delvis om olika bakterier och arkéer som saknar cellkärna. Många av de bakterier som finns är nedbrytare och betydelsefulla i naturens olika kretslopp. Stellan sa att "bakterier finns överallt runtomkring oss". En fråga är hur vi som lärare med konkretion kan synliggöra det för eleverna? Arkéer är exempelvis en grupp extrema halofiler som lever i extremt salta miljöer. Eukaryoter som är en organism har en äkta cellkärna.

Mossor och alger
Inom växtriket diskuterades det om mossor som består av en hon- och hanmossa. Den skillnaden går att urskilja i toppen på mossan. Honan eller som en beskrivning till barnen i förskolan, "mamman" har en urnlik bildning och ägg. Hanen eller enklare beskrivit till barnen, "pappan" har en behållare av spermier. Vilka benämningar gör vi till barnen för att skapa en större förståelse och vad blir konsekvenserna av det? Stellan behandlade också skiftande alger i havet såsom havssallat och grönslick som båda är en grönalg. Gristång är en brunalg och nervtång tillhör de röda algerna. Alla alger innehåller klorofyll, till och med de röda. Mossor, lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar förökar sig med hjälp av sporer. Nakenfröiga och gömfröiga växter förökar sig med frön. Mossor, alger och ormbunkar innehåller egna individer men det är fortfarande samma art, säger Stellan.

Trollsmör och vargmjölk
Varför heter det exempelvis trollsmör? "Trollsmör kommer upp ur stubben som ett tredjedels geléhallon". Enligt Stellan och sägner var en folktro att trollen samlades runt stubben och åt av "smöret". Trollsmöret tillhör egentligen slemsvamparna och växer bland annat gärna på multnande ved. Något som togs upp och som även det tillhör slemsvamparna och växer på samma ställe som trollsmöret, är vargmjölk. En skillnad är dock att trollsmöret har en vit eller gul färg medan vargmjölken är röd. Varifrån har då vargmjölken fått sitt namn? Enligt Stellan och sägner trodde människorna att det var vargen som hade spillt sin mjölk, som var blodröd. Överhuvudtaget tror vi att dessa två olika former av svampar ute i naturen kan väcka stort intresse hos barn och elever, kanske mycket beroende på deras roliga namn.

Enhjärtbladiga och tvåhjärtbladiga blomväxter
På den andra och kompletterande föreläsningen (Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100329) fortsatte vi vår kunskapsvandring genom en avslutning av själva växtriket och en fortsättning av djur - och svampriket. Det finns till exempel enhjärtbladiga blomväxter såsom orkidéer med mera och tvåhjärtbladiga blomväxter såsom solros, vitsippa och så vidare. Viktigt att komma ihåg är att näckrosen hör till en egen grupp. Vi fortsatte också med att gå in mer detaljerat på en mossas och ormbunkes livscykel.

Djurriket

Djurriket berörde många grupper med dess mindre tillhörande grupper av djur. Svampdjur är till exempel filtrerare som pumpar vattnet in och ut. Nässeldjuren och dess undergrupper är maneter, koralldjur och hydradjur. Nässeldjuren består av nässelceller och har två stadier, medusa och polyper. På ett kunskapsdjup fick vi ta del av öronmanets livscykel, från det befruktade ägget (zygot) via staplandet av maneter, kanske rör det sig om 20 – 30 stycken på höjden som vid lössläppande från polypen vänder sig för att genom munröret kunna simma uppåt till en ung medusa. Sniglar och snäckor hör till blötdjur och har en rasptunga som är giftig hos konsnäckor. Dessa går att finna utomlands. Musslor är liksom svampdjuren filtrerare och har heller inget huvud, påpekar Stellan. Blåmusslor avsöndrar små trådar för att kunna etsa sig fast i partier i havet. Bläckfisken är nära besläktad med snigeln och har dessutom förmågan att växla färg. Alla bläckfiskar innehåller bläck, därav namnet antar vi. Förslag på olika kräftdjur är krabbor, kräftor, hummer, räkor, hinnkräftor, gråsuggor och havstulpaner. Havstulpaner håvar in sin föda och innebär det så kallade foulingproblemet, det vill säga en konsekvens är ökade bensinkostnader för båtar att köra när påväxten av havstulpaner sker under båten. En fundering är hur länge gråsuggan har funnits i djurriket? Ett av ryggradsdjuren som också är en broskfisk är hajen, varav valhajen är den största. Den lever på plankton och för att kunna flyta bättre har den en oljerik lever.

Svampriket
Inom svampriket finns det svampar som har mer eller mindre betydelse för fotosyntesen. Svamprot = mykorrhiza. Svampens nytta är soppa och trädets nytta är mycelet. Det fungerar som ett förlängt rotsystem att öka vattenupptagningsförmågan. I regel så byggs en svamp upp av fina trådar som kallas hyfer. Exempel på några basidiesvampar är skivlingar, soppor, kantareller, tickor och röksvampar. Brunrötande svampar bryter ned cellolusa och lämnar det bruna ligninet/vedämne, exempel är svavelticka och klibbticka. Viltrötande svampar bryter ned ligninet och en del av cellolusan och lämnar den del cellolus som en vit lätt rest. Stellan gav därmed också svar på varför ett träd blir ihåligt? På grund av rötsvampar.

Sammanfattning
Detta var enbart delar av den undervisning som har getts men också ett försök från vår sida att ännu en gång ta till sig kunskapen genom sammanfattande anteckningar. Inom till exempel djurriket finns det omfattande arter att diskutera. Inför exkursionen är det även ett förberedande syfte, dock om kanske inte allt av ovan nämnt är användbart i just skogen. Det har också bidragit till mycket funderingar hur vi lyckats fånga alla elevers uppmärksamhet i ett ämne som biologi. Är alla intresserade av naturen och dess väsen? Men vi anser att denna del inom naturvetenskap av högskolans utbildning skapar en bättre grund för oss att stå på ute i de olika verksamheterna såsom förskola och skola. Det finns saker som det från början inte fanns något kunnande om. Det funderar vi också över vad det beror på, är det oss som elever eller läraren eller är det beroende på en kombination av båda delarna?

Referenser

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan, (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.

Bilder:

http://www.utb.halmstad.se/_upload/gy/nv/Amnen/biologi_cell.jpg

http://www.bioresurs.uu.se/myller/hav/hav_bild/oronmanet.jpg

Energi- Färg

(Sammanställt av grupp 7b)

När den elektromagnetiska strålningen som ljuset består av träffar ögats näthinna uppfattas den i färg. Färg är ett synintryck och existerar egentligen inte. Elektromagnetisk strålning har både en vågegenskap och en partikelegenskap. När det gäller färger är det lättast att ta tillvara på vågegenskaperna. Det som skiljer vågorna åt är dess våglängd. Ljus har våglängder, ett spektrum mellan ungefär 400 och 700 nm. När celler i ögats näthinna reagerar på dem och skickar signaler genom synnerven till hjärnan och på så sätt till medvetandet uppfattas dessa som ljus. Näthinnan består av fyra olika typer av ljuskänsliga celler. Enbart en typ av ljuskänslig cell i näthinnan visar påverkan från ljus i allmänhet. De övriga tre påverkas maximalt på var sin ljusvåglängd, cirka 440 nm (blått synintryck), 540 nm (grönt färgintryck) och 650 nm (rött färgintryck). Färg är en upplevelse av medvetandet och en färgad yta utsänder endast eller reflekterar elektromagnetiska vågor. Vi människor ser en yta som vit eller grå när solljus träffar en yta som reflekterar alla färger inom det synliga spektrumet till lika stor del. Vid undersökande av ljus från en vit yta och brytningen i en prisma så ser man att ljuset i själva verket består av en flertal olika färger. Det är alltså inte prisman som skapar färgerna, den visar endast att färgerna finns i vitt ljus. Somliga färger sugs upp av ytan och dessa saknas därför i det reflekterade ljuset. Ytan betraktas som färgad och färgen bestäms av vilka våglängder som reflekteras. Eftersom färg i grunden är subjektiva upplevelser är det väldigt svårt att beskriva dem (Aha, 2004).

Anledningen till att vi har förmåga att uppfatta gult beror på att när synceller reagerar starkast på rött respektive grönt ljus och möts av ljus med en våglängd på runt 600 nm sänder båda celltyperna en signal till hjärnan och kombinationen uppfattas som gult.

Färgblindhet handlar ofta om svårigheter att skilja på grönt och rött med svagare nyans. Färgblindhet är ärftligt och det maskulina könet ärver anlaget från modern. Båda föräldrarna måste vara anlagsbärare för att det feminina könet ska drabbas. Denna defekt kan även orsakas av skada eller inflammation i näthinnan eller synnerven. Det hör till en ovanlighet att helt sakna färgseende (a.a.).

Referenser

Aha. (2004). Stockholm: Bertmarks Förlag AB.

Ljusets reflektion mot en CD-skiva

Enligt http://www.fysik.org/ (2010-04-04) som Susanne Klaar använde sig av vid handledningen den 25/3 - 2010 för att beskriva hur ljuset bryts i vattnet med olja så behandlas även hur ljuset bryts i en CD-skiva. Min tolkning av förklaringen som ges är att en CD-skiva har spår eller linjer i sig som ligger på ett avstånd som är ungefär en ljusvåglängd. Här reflekteras ljuset och där avståndet mellan vågländerna är det samma som ett jämnt antal vågländer blir ljuset förstärkt. Som vi tidigare nämnt har ljusets olika färger olika vågländer vilket gör att olika delar av CD-skivan förstärker olika färger som leder till att vi kan se regnbågens alla färger.

Wickman och Persson (2008) tar upp att en syn på vad lärare behöver ha kunskap om är att ha goda kunskaper i ämnet, övning och erfarenheter men även bra förslag på hur undervisningen ska gå tillväga. Jag håller med om att detta är viktiga beståndsdelar för en lyckad undervisning. Samtidigt kan jag se att Lpo 94 (2006) framhäver att grunden för undervisningen ska vara utforskande och lust att lära vilket kan stimuleras då det är eleverna som får söka svaren istället för att läraren ger dessa. Men detta kan ske även då läraren har goda ämneskunskaper och kanske har även denna lärare även en annan trygghet än den utan ämneskunskaperna. En lärare med tidigare erfarenhet går in till en lektion med en förkunskap om vilka hinder som kan uppstå och hur en tydlig kommunikation kan ske. Samtidigt kan det vara så att en lärare utan erfarenheter vågar testa och undersöka på ett annat sätt än den med erfarenheter. Att läraren har idéer till lektionsupplägg är bra eftersom det inte enbart är fakta som ska ges utan kunskap som ska inhämtas hos eleverna vilket en lyckad lektion kan bidra till. Men utan idéer kanske läraren tar hjälp av eleverna på ett annat sätt vilket gör att undervisningen berör deras erfarenheter och på så sätt får en möjlighet att utgå från varje elev som Lpo 94 (2006) skriver att undervisningen ska göra. I lektionen i skolan som berörde regnbågen använde jag en CD-skiva för att visa hur en regnbåge kan skapas. Nu har jag även fått en djupare ämneskunskap om hur CD-skivan kunde framkalla färgerna. Jag vet inte hur källsäker sidan är där informationen hämtades ifrån men jag har inte hittat information om CD-skivan kan skapa färger i den litteratur som lästs.

Referenser:

Fysik.org [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?keyword=gitter [2010-04-04]

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Wickman, P-o & Persson, H. (2008). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan- en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber

De stora hur och varför frågorna

Varför är himlen blå? Hur snabbt faller regndroppar? Hur kan fåglar sitta på kraftledningar utan att få en stöt? Hur kan vattnet rinna uppåt till vattenkranar i höghus?

Vi som lärare både i förskolan och skolan kommer få många kluriga frågor att svara på i framtiden och vart ska vi kunna få tag på svaret? Vist finns fakta böcker och annat men hur ska man förklara så att barn/eleverna förstår? Jag har hittat en bra sida där de flesta svaren står (http://faktabanken.nu/). På faktabanken.nu har de samlat in svar på de mest förkommande frågorna inom bland annat naturvetenskap och teknik, där det är beskrivet på ett rätt så enkelt sätt så både vuxna och en del barn kan förstå.

Ex: Varför är himlen blå?

Himlen ser blå ut därför att blått ljus sprids ut lättast i atmosfären, Rayleigh-spridning. Ljuset från solen består av alla möjliga färger som blir vitt ljus tillsammans. När solljuset når jordens atmosfär blir de blå delarna av ljuset mer spridda åt olika håll, och vi ser blått överallt på himlen. Gult och rött har lättare att fortsätta rakt fram i samma riktning genom atmosfären. http://faktabanken.nu/ (2010-03-29)

Ginner och Mattsson (1996) beskrivet att det är omöjligt för skolan att studera all teknik. Jag håller med dem att det skulle vara ett enormt arbete om vi skulle undervisa om precis allt. Ginner och Mattsson hävdar ju också att tekniken är något som man sätter mellan sig själv och naturen och detta utgör ju ett enormt område att utforska och det räcker kanske inte förskolans och skolans resurser till, och en annan viktig fråga enligt mig är också hur mycket barnen/eleverna vill ha reda på. Vi måste se vad barnen är intresserade av också även om kursplanerna påpekar en del saker som de ska lära sig. Sjöberg (2010) pratar om hur materialet ska presenteras på ett sätt som främjar eleverna i undervisningen i till exempel naturvetenskap? ”För det är ju lärandet som är målet, och det som en elev lär sig är inte alltid det samma som det en lärare undervisar, eller det som presenteras i boken” (Sjöberg, 2010, sid. 36). Den hemsidan som jag presenterade förut, faktabanken.nu kan kanske underlätta för eleverna att förstå olika fenomen som kanske inte faktaböckerna och läraren kan förklara så att han/hon förstår. Dels anser jag att datorn kan vara en bra variation i undervisningen och det kanske får en del elever att tycka att undervisningen är intressant. Ibland kan läraren ställa en fråga till eleverna som de själva ska leta svaret på, för att utmana dem.

Vad tycker ni om Faktabanken.se? Skulle ni kunna använda er av den i er undervisning? Är sidan pålitlig enligt er?


Referenser:

Ginner, T. Mattson, G. (red.) (2006). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

http://http://www.faktabanken.nu//