måndag 24 maj 2010

En dag i naturens tecken 21/5 - 2010

Naturen har ofantligt mycket att erbjuda runt Skövdetrakten.




Natursköna Havstena var första stopp denna dag. Till en början hade vi soligt och vackert väder.
Stellan vår dagsguide introducerar luppen i miniformat.


Grupp 7 och 8 delades in i två för att fånga olika djurarter i Havstenasjön. Havstenasjön är också en näringsrik sjö med sin rikliga vegetation. Det blev en hel del turer med håvarna.

Vattenspindel och fisken Ruda som blev den största fångsten i samlingen. Men vilken svårfångad rackare.....

Djurteknik - imponerande villa! Viller Villerkulla kanske? Hur var namnet nu igen.....

Från Havstenasjön tog vi oss en tur runt sjön för att kolla in andra arter i naturen.

Naturens vackra lungört. Tekniken visar sig överallt, det är en ny lärdom. En koja vid Havstenasjön.


Ute vid Blängsmosse på eftermiddagen som bjöd på nya begrepp och kunskaper.

Vad händer på, i, under och runtom trädet egentligen?

Stellan lärde oss hur skogen delas upp i olika sektioner. Bland annat mossor och kärr.

Vi blev uppdelade om två personer för att presentera den art som Stellan först hade gett oss fakta om för de två nästa personerna som kom i ledet. Det resulterade i en kunskapsstig.

Vi i basgrupp 7 säger avslutningsvis tack för en givande och rolig dag!

måndag 17 maj 2010

Besök på Dalénium 10/5

När vår basgrupp skulle till Balthazar i mars så blev jag sjuk och därför fick jag boka in mig på ett annat besök med en annan grupp.

Den 10 maj var jag tillsammans med Eva Johansson och Maria Johansson i basgrupp 5B på Dalénium i Stenstorp. En riktigt rolig och intressant dag, och många nya tankar väcktes.

Ni kan läsa mer om vårt besök om ni trycker på länken nedanför!






söndag 9 maj 2010

Solens position på himlen

Frågan ställdes om solen var tvungen att ha en given position på himlen för att en regnbåge skulle bli synlig. Jag har undersökt denna fråga och http://nt.se(2010-05-09) menar att solen inte kan befinna sig högre än 42 grader för att vi ska se regnbågen. Om solen befinner sig över detta gradtal hamnar regnbågen istället under horisonten och är då endast möjlig att se från en hög höjd eller från ett flygplan. Hoppas att det gav klarhet i frågan!

Referenser
http://nt.se/. [Elektronisk] Tillgänglig: http://nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6001588 [2010-05-09]

onsdag 5 maj 2010

Teknik i förskolan och skolan

Under mina fältstudier på förskolan och i skolan har jag observerat hur pass mycket teknik som finns tillgängligt. Vid ett första översikt ansåg jag att det inte alls fanns mycket teknik vare sig i förskolan eller skolan, men jag kom på mig själv att titta efter datorer. Teknik är så mycket mer än datorer, teknik är för mig allt som hjälper en, såsom pennor, sudd, saxar, böcker o.s.v. Alltså det som Ginner och Mattsson (2006) beskriver som att man sätter mellan sig själv och naturen och är människogjort.

Även om datorer inte är den enda teknik som finns på förskolorna/skolorna så tänkte jag välja att prata om det först. På förskolan finns det ingen dator som barnen kan använda, och det är något som jag anser fattas. I dagens samhälle så stöter barnen på datorer tidigt, och oftast är det något som de intresserar sig av. Det finns även många program som främjar både språk och matematik samt andra områden som utvecklar barnen. Genom datorer kan barn finna information om olika fenomen och vi som pedagoger kan visa olika filmer som finns på Internet gällande olika områden t.ex. hur olika fåglar låter vid ett fågeltema. På skolan finns det tre datorer som ska delas med två barnskolegrupper samt två åk 1:or. Alltså ska ca 35 barn dela på tre datorer. Jag upplever det inte som att eleverna får chansen att använda datorerna så mycket på skolan som de borde få. Jag har bara sett barnen sitta där under fritidstiden. I klassrummet finns det en bärbar dator som läraren använder för att visa filmer från internet, bilder eller andra saker som underlättar undervisningen på något sätt genom en projektor som sitter i taket. Det ser jag som positivt då eleverna får variera sig från böcker och får information från någon annan källa. Jag har själv en gång använt det då de hade rymdtema och jag visade månlandningen, även läraren använde den när de pratade om berg så de jämförde storlekarna på världens olika berg.

När det gäller den omgivande tekniken som finna i närheten skolan kan man till exempel finna i skolskogen där det finns ett byggt vindskydd där barnen/eleverna kan krypa in när det regnar och i vindskyddet förvaras även ved som de kan använda när de gör upp eld i eldstaden som finns utanför. Jag anser det viktigt att vi pratar om vindskydd och hur man gör ett sådant samt hur vi gör upp eld och vad man kan göra eld med. Bakom skolan finns det en kompost där eleverna på skolan turas om att ta hand om varje vecka. Här kan eleverna se processen hur frukten de äter blir till jord och det är något som de pratar om också.

Tekniken hjälper en att förstå sin omvärld, nyligen har skolan haft ett vattentema där åk1 tog del av vattnets kretslopp genom teknik. Det var en låda där det var ett område som skulle föreställa hav där de hällt i saltvatten, sedan fanns det även ett berg där det var ett moln över och i molnet fanns det en kylklamp, det fanns också en liten sjö där vattnet skulle samlas sen. När saltvattnet låg i havet och isklampen i molnet så la de på locket och satte dit en värmandelampa över som skulle föreställa solen. Efter några dagar tog de bort locket och såg att det fanns vatten i sjön som tidigare var tom och att det var mindre vatten i havet. De fick stoppa fingret i havet och insåg att det var mycket salt och när de smaka på vattnet i sjön så märkte dom att vattnet där inte alls var salt. Genom denna teknik kunde barnen förstå att det vattnet vi dricker kan vara från havet även om havet är salt. Något som skolan har tagit vara på är Balthazar som finns inne i Skövde där barn/elever kan komma och få ett område presenterat för sig, men personalen där kan även komma ut med tekniska saker som hjälper dem att förstå olika naturvetenskapliga fenomen.

Barnen i skolan och förskolan omges med massor av teknik och det är vårt uppdrag som lärare att se till att de lyfts fram. Målen som eleverna ska kunna efter 5 skolåret inom teknikämnet är:

Eleven skall

”kunna natur, samhälle och individredogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för ,”
–” kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner,”
- ”kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner”.
(Skolverket.se, 10-05-05)


Förskolan har inga uppnående mål med strävande mål som är en grund så att förskolebarnen har en grundläggande förståelse för naturvetenskap och teknik. ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med olika material och tekniker”. (Lpfö 98, s. 9)

Ginner och Mattsson (2006) tar upp unga människors bristande intresse för teknik, och jag tror att det bristande intresset beror på för lite kunskap om det. Eleverna får inte i skolan tillräckligt med undervisning i teknik i de tidigare åldrarna och det kan vara en bidragande faktor till att det blir svårare att ta till sig det i de senare åren, och därför också inte väljer det som framtida yrke. Det jag lagt märke till under mina fältstudier är att både pojkar och flickor tycker det är precis lika roligt med teknik, många påstår att flickor har ett mindre intresse för detta men det är inget jag märkt av både på skolan och förskolan.

Referenser:
Ginner T. (1996). Teknik som skolämne. I Ginner, T och Mattsson [red]. Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur
Lpfö 98: http://www.lulea.se/download/18.5ee063d310c3f1df7dd800013373/lpf%C3%B698.pdf (2010-05-05)
Skolverket: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&id=2089&extraId=2087 (2010-05-05)

tisdag 4 maj 2010

Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål 3/5 - 2010

(Sammanställt av basgrupp 7).

Arbetsplanerna för naturvetenskap och teknik från de olika fältstudieplatserna inom basgruppen har en varierande kvalitet. En skola följer kursplanen helt för naturvetenskap från skolverket och har överhuvudtaget inte omarbetat det till en arbetsplan, dock har skolan omarbetat kursplanen för teknik. Andra är mer grundligt utförda och har brutit ner mål som skolan/förskolan ska arbeta efter. Men arbetsplanerna visar på tydlighet i skrift, vilket gör att läraren/pedagogen enklare kan följa dem i jämförelse med kursplanen för skolan.

Vad är målen?
Genom att ha tydligt bestämda utarbetade mål i en arbetsplan är det lättare för både förskolan och skolan att följa dem, och dessutom följer alla lärare samma mål. Det underlättar även för föräldrar och barn att se vilka mål som finns. På en av fältstudieskolorna får barnen vara med och bryta ner målen vid olika temaområden så att de får en större förståelse för vad de ska lära sig genom sina egna ord. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) beskriver likvärdiga förutsättningar. Bland annat står det i Lpfö 98 att föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. På en fältstudieplats så finns det inget mål i teknik som ska nås i åk 1-4 utan det startar först i åk 5, men det finns mål i naturvetenskap. Frågan är om det verkligen är bra att lägga upp det på det sättet? Behöver inte barn lära sig om teknik tidigare? Självklart bemöts barnen konstant av teknik men teknik som ämne är minst lika viktigt.

Hur kan pedagogen se barnet/elevens lärande?
I de flesta arbetsplanerna finns det med ett utvärderingsschema där det möjliggörs att följa och se elevernas lärande. Men självklart beror det även på hur du som lärare/pedagog lägger upp lektionen/samlingen. Det är ganska lätt att missa processen eftersom nästan allt resulterar i produkt. Ett exempel på det är att de får göra experiment som till exempel flyta och sjunka, och då är det viktigt att läraren är deltagande för annars resulterar det även här i produkten. En fråga som kom upp genom detta är om det verkligen är bra att ha prov i olika ämnen då? Vissa elever kan briljera i processen men klarar inte riktigt av ett prov. Till viss del kan det vara kursplaner och läroplaner som skapar produktkunskapen, arbetet sker ständigt i samspel med läroplansmålen. Själva utvärderingen kan leda till att vi fokuserar på produkten i stället för processen. Då spelar den formativa bedömningen in och inte den summativa. Sjöberg (2000) diskuterar de två olika begreppen produkt och process inom naturvetenskap. Produkt namnger han som ett byggverk, vilket inte är slutgiltigt utformad och avslutad, den är föränderlig. Det produktinriktade argumentet innebär att kunskaper, begrepp och teorier är viktiga både för individen och för arbetslivet. Själva processen handlar om att inte enbart veta svaret utan att ständigt utvidga sin kunskap genom sökande efter svar. Argumentet om process betyder att det är naturvetenskapens processer, arbetssätt och metoder som ger ämnet plats i skolan. Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner Godée (2008) för ett resonemang om hur läraren i sitt dagliga arbete med eleverna kan ställa produktiva frågor för att leda till handlingar. En konsekvens därmed är också att det leder till mer undersökande och det i sig får barnen att fortsätta framåt. Frågorna inspirerar till produktiv verksamhet. Vad vi förstår det som skapas det parallellt med det en process.

Beskrivs undervisningsstrategier? I så fall vilka?
Några arbetsplaner talar i de nedbrutna målen för det praktiska, det muntliga och reflekterande. Undervisningen bör bestå av praktiska moment för att barnen ska kunna uppleva med olika sinnen, det är ett positivt och högst uppskattat tillvägagångssätt. Det är en av arbetsplanerna som beskriver arbetet i detalj och är mycket strukturerad och enkel att ta del av. Vi anser att fler arbetsplaner vore så väl utformade och tydliga. Å andra sidan kan det leda till att läraren håller sig inom vissa ramar och blir för styrd i sitt arbetssätt. En av anledningarna som vi ser med att arbeta med arbetsplaner är att Lpo 94 framhåller vikten av att diskutera vad eleverna ska kunna, vilket vi ser att arbetsplaner kan bidra till. Detta eftersom arbetet med arbetsplaner måste grundas i en diskussion mellan lärare för att ha en gemensam utgångspunkt för undervisningen. Sjöberg (2000) skriver att de nationella målsättningarna vid varje skola ska konkretiseras i form av kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner. Det leder till att det kan bli betydande skillnader mellan kommuner och skolor. Genom dagens seminarium har det blivit ganska uppenbart, då vi har varit på olika skolor i samma kommun.

Referenser

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

söndag 2 maj 2010

Besök på Aspö Naturskola 27/4 - 2010

(Sammanställt av basgrupp 7).

En dag på Aspö Naturskola med bloggarna!

Natursköna Aspö!! Vi blev varmt bemötta på Aspö Naturskola. Pontus var en riktig goding.

Härliga och ypperliga bevis för att våren är på språng.

Första uppdraget var att plocka ett naturmaterial som påminde om dig och de egenskaper du besitter. Ett mycket elevstärkande arbetssätt, anser vi.

"Finn ett fel" eller "Hitta gemensamma nämnaren".
Vi i grupp 7b lyckades dock enbart utmana grupp 7a vid de gemensamma egenskaperna.

Grupp 7a utmanade den andra gruppen rejält. Men det finns faktiskt inget rätt eller fel!



Manne berättar om Trinda Lind. Vi fick prova på att göra kolpennor som till vår lycka fungerade. Hurra!!!!! Hur överraskade ska inte barnen bli? Tänk vad enkla medlena kan vara.

Möjligen var det de gruppstärkande övningarna som avgjorde vår absoluta seger i matematiktävlingen? Jippi - "Utematematik är kul".

Därpå följde övningar i engelska. Hitta orden i naturen och för pedagogisk dokumentation. En alternativ arbetsmetod att arbeta med språket.

Två rötter, en trädstam, trädens sugrör och Karin barrkotte.........................

Sist av allt säger vi Tack och Hej från oss!

Runtom över hela Sverige finns det cirka 90 naturskolor och Aspö Naturskola är en av dem. Aspö Naturskola ligger beläget precis i utkanten av Skövde, där Manne Ryttman själv hävdar att "han är naturskolan". Antingen åker de på naturskolan runt till skolorna eller så kommer skolorna dit. Arbetet sker i form av varierande temadagar. Naturskolan är tänkt att vara ett komplement till skolorna och de samarbetar med dem efter skolåldrarna sex - sexton år. Varför då Naturskola och vad fyller de för syfte? Manne kopplar ihop det med en kvinna som utförde en studie om hur barn lär matematik ute i naturen. En elevgrupp fick utföra matematik ute och en annan elevgrupp stannade kvar i utomhusmiljö och fokus låg på geometri och area. Som exempel står ett löv och huruvida detta har någon area. De elever som arbetade inomhus var inte helt övertygade på grund av att de inte heller kunde realtera det till någon verklighet. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) menar att "skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av skolinnehåll och arbetsformer" (s. 6). Undersökningar visar att mycket av den kunskap som eleverna skall ta in förutsätter att det finns flera alternativa vägar att ta. Mårtensson (1993) argumenterar för att barn verkar få större upplevelser av utomhusvistelser än inomhusvistelser. Det är utomhuspedagogik som har en förmåga att etsa sig fast. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att "verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus" (s. 7).

Under vår vistelse i skogen vid Aspö gård så fick vi lära oss att göra kolkritor av lindträd. Vi täljde varsin pinne som skulle vara cirka tio centimeter lång och sedan skulle de viras in i aluminiumfolie, där så lite luft som möjligt skulle tränga in. Pinnarna lades sedan på elden och efter en kvart så var kolkritorna klara att användas. Manne förklarade att detta är bra att göra med barn utomhus och istället för att de använder vanliga pennor så kan de använda sig av naturgjorda pennor. Barnen kan få uppgifter i skogen som de ska dokumentera på papper och då passar det bra att använda kolkritorna istället. Alla i basgruppen fick med sig kolkritan hem och det är något tänkvärt att prova på med våra förskole- och skolgrupper i framtiden. Manne bjöd på idéer när han berättade om Anders Rapp som skapat olika handdockor gjorda av flertalet slags trädsorter och dess pinnar.

Basgruppen fick testa på olika lekar i skogen, en av dem var att leta efter fem föremål i skogen som skulle läggas i olika fack i en låda. Ett av föremålen hörde inte dit, vilket ska tas bort? De olika grupperna bestämde vilket som skulle bort och varför. När den andra gruppen skulle gissa kom de på olika lösningar som stämde, det finns alltså fler än en lösning. Det var roligt att se hur olika tankarna är och att alla förslag var korrekta genom att vi argumenterade och förklarade hur tankegången var. En annan liknande lek var att vi skulle hitta 3-5 föremål i naturen som hörde ihop och varför, föremålen skulle alltså ha ett samband. Grupperna fick leta och när vi var klara fick den andra gruppen gissa hur föremålen hängde ihop. Även här fanns olika lösningar som var korrekta. I två andra övningar låg fokus på engelska. Den första gick ut på att vi fick ta del av engelska glosor på lappar som skulle sökas efter i naturen och fotograferas. Några exempel är liverleaf (Blåklocka), yellow leaf (gult löv) och something spotted (något prickigt). En mycket rolig och lärorik övning där språkinlärningen stimuleras. Den andra så kallade ringövningen gick ut på att en person stod i mitten av ringen och valde ut en person som den sa ett svenskt ord till. Samtidigt som den personen i mitten av ringen börjar gå emot den valda personen så ska den försöka hinna hitta det svenska ordet på engelska. Även det var en rolig övning men utmanande svår då det gavs knapp tid att tänka. Likväl som tidigare lek stimuleras språkinlärningen genom lek och gemenskap i utomhusmiljö.

Under dagen fick vi prova på hur matematik kan läras in utomhus genom lek. Denna gick ut på att 36 frågor sattes upp slumpvis. Lag delades in, i vårt fall blev en halv basgrupp ett lag. Efter detta skulle lagen slå en tärning i en burk och den siffran som tärningen visade var även det nummer på lappen som gruppen skulle hitta. På lappen står det en fråga som gruppen ska lösa för att sedan springa tillbaka till läraren/lärarna för att redovisa svaret. Blir svaret godkänt får gruppen slå tärningen ytterligare en gång. Den siffra som nu visas ska adderas med föregående siffra och det är nu den summan som gruppen ska leta efter. Så fortsätter leken tills en grupp fått det exakta talet 36. Denna lek utvecklade både kondition och motorik genom att eleverna får springa till frågorna. Eleverna får även möjlighet till att utveckla sitt matematiska tänkande på ett lekfullt och inspirerande sätt. Dessutom kräver leken att eleverna måste samarbeta för att komma fram till ett gemensamt svar. Ytterligare en aktivitet som vi fick prova på under dagen var att gestalta ett träds delar och dess funktion. Manne började med att fråga vilka två som ville vara trädets rötter som skulle suga in vatten från marken. Därefter skulle en svamp utses som bland annat tillför vatten och näring till trädet. För att vattnet skulle komma upp till trädets krona frågade Manne vilka som ville vara som sugrör som i sin tur transporterar vattnet upp till trädkronan. Det behövdes också en stadig stam som kunde hålla upp hela trädet och det var det en ur gruppen som fick gestalta det. Dessutom behöver trädet bark och då fick tre ur gruppen vara det och hålla varandra i händerna runt stammen. Slutligen behövdes det en trädkrona och det fick de övriga deltagarna gestalta. När vi byggt upp trädets olika delar till ett helt träd skulle vi därefter spela en liten teater. Detta var en mycket bra aktivitet för att förstå hur ett träd är uppbyggt och vad trädets olika delar gör för att det ska må bra. En konkret och enkel aktivitet för att barn ska kunna förstå ett sådant viktigt fenomen som träden faktiskt är.

Manne ger exempel på Howard Gardner och de sju intelligenserna och menar att de egentligen aldrig kommer till sin fulla rätt. Där utomhuspedagogik förespråkas finns också själva naturskolan. I naturen finns det "fritt spelrum" och det är även ett sätt att förstärka inlärningsförmågan. Stressnivån tenderar också att rent av minska ute i det fria. "Naturen är formbar och där kan alla barn i alla åldrar hantera ting på ett friare sätt och direkt se de förändringar de åstadkommer" (Mårtensson, 1993, s. 23). Ute i naturen finns det inga sociala konflikter till skillnad från som han själv uttrycker det, det fyrkantiga klassrummet och vi i basgruppen skulle vilja påstå att han nog har konstaterat något värt att fundera på. I naturen uppfattar barn bättre de signaler om fara och säkerhet än i konstruerade miljöer och det beror på de ständiga förändringarna och det skiftande i miljön (a.a.). Eleverna ges inte speciellt mycket spelutrymme i skolan. Samtidigt berättar han om de högstadielever som kommer dit ut och även de visar på hur roligt det kan vara ute i naturen. Enligt sammanfattningen av dagen lyckades vi använda ämnesområdena, naturvetenskap, teknik, engelska, idrott, svenska. Men det innebär inte att de skolor som besöker naturskolan får alla de ämnesrelationerna utan de kanske istället har fokus på ett område såsom biologi och miljö. Basgruppen själva som består av en åldersvariation är mycket nöjda med de enkla medel som naturen har att erbjuda. Vi är också övertygade om att de lekar och den glädje som Manne Ryttman utstrålar ger barnen/eleverna stora möjligheter att utvecklas under helt andra förutsättningar än vad de skulle göra under enbart skoltaket.

Referenser

Mårtensson, F. (1993). Att vara liten är att vara nära marken. I E. Norén - Björn, F. Mårtensson, I. Andersson & Barnmiljörådet. Uteboken. Stockholm: Liber Utbildning AB. (s. 9 - 43).

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan. (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.